BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
De har säkert stabila liv. Jag tänker mig det kanske mest baserat på att de bor i villor i ett välbärgat område i Stockholm. Deras liv kretsar antagligen kring tjänstemannajobb, plocka äpplen på tomten, köra ungar till fotbollsträning och bjuda över vänner på middagar. Men så kom chockbeslutet från staden, som skulle vända upp och ner på hela tillvaron. Göra lycka till sorg, göra dag till natt och dröm till mardröm.
Ja, det kanske låter lite tillspetsat. Men få saker verkar kunna få igång välbärgade villaägande Örbybor så mycket som planer på nybyggnation i området, för att bereda boplatser åt nyanlända.
Lite bakgrund: Stockholms stad är anvisade att ordna boende åt 2 810 flyktingar. Det är en stor uppgift, särskilt med tanke på hur bostadssituationen redan ser ut. I somras beviljade stadsbyggnadsnämnden bygglov för modulhus med upp till 175 lägenheter på Stockholmsmässans parkering, på Örbysidan längs med Huddingevägen. Man beviljade också bygglov för mellan 125 och 175 lägenheter i Beckomberga och för 50 lägenheter på en parkering vid Sätra IP. Tanken är att det i genomsnitt ska bo 2,5 personer i varje lägenhet.
Tiden för att överklaga byggloven gick ut den 30 augusti och facit är nedslående. Runt 200 personer har överklagat bygget i Beckomberga och ett 20-tal har överklagat bygget vid Stockholmsmässan. Och det behövdes egentligen bara ett enda överklagande för att hela processen skulle försenas, eller i värsta fall stoppas helt, vilket givetvis var tanken med överklagandena.
”Det måste gå att stoppa det här”, skriver en exalterat orolig Örbybo på Facebook. Grannarna kommer in, en efter en, och instämmer. Det bara MÅSTE gå att stoppa stadens planer.
En av de vanligaste anledningarna till överklagandena, och också något som har uttryckts på möten med staden, är vilka som ska flytta in i nybyggena. Otaliga boende har framfört oro och rädsla. Alltså oro och rädsla för de som ska flytta in.
Och vilka är det då som ska flytta in? Jo, enligt Stockholms stad är det hälften barnfamiljer och hälften ensamstående. Av de ensamstående som beräknas flytta in är en liten majoritet män.
Eller, som Stefan, Lars och Eva kallar dem – ensamkommande skäggmän – vilka verkar ha varit en av de största anledningarna till att Stefan, Lars och Eva tillsammans med ett antal andra engagerade, oroade och rädda Örbybor har spenderat våren och sommaren med att planera överklaganden för nybyggnationen av modulhus på Stockholmsmässans parkeringsplats och smutskasta dem som är tänkta att bo där.
De är förbannade på staden också, för att de menar att staden har fört dem bakom ljuset. Ljugit för dem. De ”vet” ju nämligen, så klart, att det inte alls kommer att bo 2,5 personer i genomsnitt i lägenheterna, utan horder av människor. Och inga barn. Bara män. De ”vet” att det kommer att bo 400 ensamstående män där.
Jag försökte vid något tillfälle förstå vad den bakomliggande orsaken skulle kunna vara till att Stefan, Lars och Eva, i sina villor i Örby, gör det till sin viktigaste uppgift att överklaga nya byggnader i området. Inte för att de inte tycker att det ska byggas nytt där, utan för att det är nyanlända medborgare som ska bo i dem.
Jag kommer inte fram till annat än att de är rasister.
