Ledare: Vi som vill se en förändring är många

Stefan Löfven inleder en regnig Almedalsveckan till tonerna av miss Li. Trots regn har jag svårt att tänka mig en bättre start. Redan för några veckor sedan presenterade Socialdemokraterna 4 viktiga vallöften för att säkra en god framtida hälso- och sjukvård samt ett löfte om mer pengar till vården. För mig som hälso- och sjukvårdspolitiker var det välbehövliga satsningar. Vårdens utveckling går snabbt, vi kan bota fler allvarliga sjukdomar än tidigare och minska lidandet för patienterna. Konsekvensen blir att vården behöver mer resurser. 

Vi har under en tid sett hur de stora partierna har undvikit konflikt och retoriskt placerat sig så nära varandra som möjligt, den tiden är glädjande nog över. Stefan Löfven beskrev på ett lysande sätt vilket Sverige vi vill se, ett Sverige som på många punkter skiljer sig från det land vi ser i dag.

”Ska vi ta till vara Sveriges potential – då behöver vi se varandra som systrar och bröder. Vi måste riva alla former av över- och underordning mellan människor. Ditt kön, din etnicitet, funktionsförmåga eller sexuella läggning ska aldrig bestämma ditt öde.

Vi ska forma samhället så som vi vill att en bra familj ska vara. Utan konservativa normer, förakt och främlingskap. Men med kärlek, samarbete och respekt – så att vi alla vågar ta steget ut, i det nya, det utmanande, det fria.”

När vi har klarat ut den grundläggande riktningen är det också viktigt att vi blir lite mer konkreta, vad betyder dessa ord egentligen? Och vad lovar vi?

1. Vi ska öka antalet personer som arbetar, och antalet arbetade timmar i ekonomin, så att vi når EU:s lägsta arbetslöshet till 2020.

2. Vi ska skapa en jämlik skola, som inom tio år tillhör de fem främsta i EU.

3. Vi ska minska inkomstklyftorna, och inom en generation sluta de påverkbara hälsoklyftorna.

Alla tre löftenA är tuffa, men inte omöjliga. De visar mod och vilja men kräver hårt arbete. 

När det gäller den sista punkten om att minska inkomstklyftorna och sluta de påverkbara hälsoklyftorna vet vi att kvinnors livslön är 3,6 miljoner mindre än mäns. Vi vet att kvinnor många gånger tar större ansvar för det oavlönade hemarbetet och att deras sjukskrivningstal är högre än männens. Ska vi lyckas med den sista punkten är det otroligt viktigt att jämställdhetsperspektivet stärks på alla områden! 

Vi vet också att hälsoläget skiljer sig åt mellan olika områden i länet, mellan kommuner och mellan bostadsområden i våra städer. Därför måste vi fortsätta att våga tänka nytt, en jämlik hälso- och sjukvård handlar inte om att dela absolut lika på resurserna. Det handlar om att ge den som har ett större behov mer, och låta de som har bättre hälsa få lite mindre. I Örebro läns landsting pågår ett aktivt arbete för att öka jämlikheten i hälsan. Genom de Liv och Hälsa-undersökningar som regelbundet genomförs får vi en tydlig bild av hur hälsan hos länets befolkning är fördelad. Vi får indikatorer på vad det är som påverkar en god hälsa. Människor som är fysiskt aktiva och känner att de trivs med jobb eller skola är friskare än andra. Men det finns också skyddsfaktorer som god ekonomi och nära relationer som gör att människor trots ett sämre utgångsläge kan uppvisa en god hälsa. Nu är det dags att på allvar skapa en långsiktig förändring.

Lyssnar man på Stefan Löfvens beskrivning av hur han vill att samhället ska se ut så står det för många av dessa värden. Men utan ett maktskifte är denna vision bara ord i ett talarmanus. Många väljare har fortfarande inte tagit ställning inför höstens val, och jag tycker att du, jag och alla andra har en viktig uppgift i sommar. Vi behöver prata värderingar, samhällsfrågor och vikten av att gå och rösta. Andelen som vill ha ett jämlikt samhälle är stor, det blåser vänstervindar i Sverige och vi som vill se en förändring är många!