Ledare: Vi skulle få leva här...

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Du känner säkert igen den. Ebba Gröns Die Mauer. Den gick kanske på repeat i ditt tonårsrum eller på klubben när du var ung. Låten handlar om Berlinmuren och hur den splittrar familjer och hur desperationen driver huvudkaraktären att försöka ta sig över muren till sin familj. 1989 och åren därpå var åren då alla firade att det kalla kriget var slut och att splittring och jakt på flyktingar från öst skulle vara slut. Vi skulle få leva här.

I dag träffade jag min goda vän. Vi firar att hen har blivit förälder efter många års flykt och kamp för att hävda sin asylrätt i det svenska asylsystemet. Det var lycka. Resan började för många, många år sedan och reglerna vi har i dag är långt mycket värre än de regler som gällde då. Vi hade inte haft något att fira om det inte hade varit för duktiga advokater, människor som har hjälpt till med tid, kunskap, arbete, ett samhälle som bidragit till integration och till en räcka paragrafer som trots att de var så hårda och så svåra ändå lyckades balansera min vän till ett liv. Ett liv.

I dag bygger vi murar. Murar byggs genom länder och splittrar människors liv på plats och murar byggs mellan länder inom Europa och genom att EU bygger en mur omkring sig självt. Fort Europa.

Nu ändras regler och tillämpningar. Nu kommer de få som har lyckats ta sig hela vägen hit till oss i Sverige och i Uppsala att kunna slängas ut från sin bostad och stå utan någon som helst inkomst. 

Men om hen inte har uppvisat några asylskäl, är det inte rimligt att hen återvänder hem? 

Visst låter det logiskt och enkelt, men skrapar du lite på ytan så hittar du exempel på människor som visst har asylskäl, men som har svårt att bevisa asylskälen. Du hittar även personer som inte har asylskäl men som inte har möjlighet att leva ett humant och drägligt liv där de senast kom ifrån. Vad ska människorna göra när de inte har några pengar och ingenstans att bo? 

Vad tror du händer med ett samhälle där fler och fler går under jorden, tvingas till prostitution eller till kriminalitet för försörjning eller blir livegna under svarta anställningar för en skrupellös industri? Vad tror du händer när vi bygger en mur rakt igenom vårt samhälle. En mur där några får vara med och där andra sätts utanför gallret för att titta in på härligheten?

Om Polismyndigheten hade varit sysslolös hade vi kunnat kalla det en politik för fler jobb. Nu är det en politik för splittring av samhället. I stället för att inkludera och integrera. Det är en politik där vi kopierar Amerikas problem som kvarstår sedan slaveriet. Ett samhälle där de som står lägst på stegen får svårare att röra sig upp. Där de som tillhör arbetarklassen eller ändå lägre riskerar att profileras utefter hudfärg. Där våra fördomar kan florera fritt blir det ett samhälle som går mot det som har varit något av tidens största kända brott mot mänskligheten. Slaveriet, kolonialismen och nazismen.

Die Mauer avslutas med ett kulsprutesmatter. Innan dess sjunger Thåström: Vi skulle få leva här. Vi skulle få leva här. Vi skulle få leva här. Vi skulle få le, leva här.