Äntligen vår! Längtar du också efter ljudet av surr i träden? Visste du också att utan pollinerande insekter försvinner två tredjedelar av maten på din tallrik. Till största delen är bin de insekter som gör att vi får mat i magen varje dag. Utan pollinerare kollapsar vårt samhälle. Biodling är så mycket mer än en trevlig hobby. Det handlar inte bara om honungsproduktion. Det är i hög grad en viktig politisk fråga.
Det behövs åtgärder nu om vi ska trygga vår matproduktion i framtiden. Sedan flera år tillbaka har antalet tambin, vildbin och humlor i världen minskat drastiskt. I fler än hälften av Europas länder råder det numera brist på bin. Vi måste drastiskt minska användningen av giftiga bekämpningsmedel som har bidragit till utslagningen av bin och som förstör jordens bördighet. Minskningen av bin beror även på att landskapet förändras så att det finns färre platser där pollinerare kan leva och fortplanta sig. Även sjukdomar och genetiska defekter i bisamhällena orsakar död. Av de knappt 300 svenska vildbiarterna har idag nära en tredjedel blivit så sällsynta eller gått så kraftigt tillbaka att de har rödlistats. Över tio arter är redan utrotade.
Pollinering är utan tvivel en av våra viktiga ekosystemtjänster - de tjänster som upprätthåller våra livsvillkor. Insektspollinering är grundläggande för att vi överhuvudtaget ska kunna producera vissa växter. Vi måste förvalta dem klokt!
Vad kostar måltiden på din tallrik? Värdet av ekosystemtjänster skulle kunna värderas ekonomiskt men undervärderas ständigt. Att värdera ekosystemtjänster skulle bidra till att synliggöra de värden som de ger till samhället. Jordbruksverket uppskattade år 2009 att det ekonomiska värdet av pollinering av odlade grödor i Sverige var mellan 189 och 325 miljoner kronor. Storbritannien gjorde år 2011 en nationell värdering av ekosystemtjänster, vilka beräknades att uppgå till 430 miljoner pund per år.
Vi har i dag kunskap om så mycket som skadar vår miljö. Vi har också vetskapen att om vi saknar detaljkunskaper bör försiktighetsprincipen råda. Vi vet att många kemikalier är farliga, vi anar att blandningen, cocktaileffekten, av kemikalier kan skapa oförutsedda problem. Vi kan inte till fullo överblicka effekten av spridningen av genmanipulerade grödor. Vi har ett ansvar för oss själva och kommande generationer att vara försiktiga och att vidta åtgärder som främjar det samhälle som vi kommer att behöva i framtiden - ett samhälle där vi kan överleva. Att skydda hotade växt- och djurarter kan verkligen ge ekonomiska värden. En god tillgång till bin och insekter är betydligt billigare och effektivare än människor som pollinerar blommorna med penslar!
Vi behöver åtgärder på alla politiska nivåer. Örebroregionen måste till en början kartlägga länets ekosystemtjänster och ta fram en plan för hur regionen kan bevara och utveckla de ekosystemtjänster som finns.
De kommuner i Örebro län som är i färd med att revidera översiktsplaner måste börja att använda information om ekosystemtjänster som beslutsunderlag för vilka områden i kommunen som ska skyddas från exploatering och skapa områden som gynnar pollinerande insekter, såsom örtrika betesmarker och ängar och olika blommande träd och buskar. I Västerås och Göteborg bor det bin på taket till många kommunala fastigheter, och Sigtuna kommun har valt att ställa bikupor mitt i ett av sina naturreservat. Överlag bör varje kommun upplåta mark gratis till bikupor och öka samarbetet med de lokala biodlarna. Biodlare förtjänar offentligt stöd. Offentliga organ borde kunna överväga eller pröva om de kan finansiera en eller flera tjänster som kommunala biodlare med pollinering, inte honungsproduktion, som mål. En tjänst som med fördel borde kopplas till tjänsten som kommunekolog. En pollineringsersättning från offentliga organ borde även utgå till biodlare. De pollineringstjänster som insekter gör för matproduktionen i lantbruket måste också värderas ekonomiskt av lantbrukare – och av alla som vill ha mat på tallriken i framtiden.
