BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
För att kunna begripa vår omvärld och den mångfald av människor som vi möter, tenderar våra hjärnor att placera information och personer i olika fack. Det är också nödvändigt för att skapa vår identitet. Den jag är definieras av vem jag inte är. För att definiera svenskhet exempelvis, måste vi definiera vad svenskhet inte är. Denna grundläggande mänskliga funktion behöver inte vara problematisk om vi förhåller oss medvetet till den och om vi inser att det kan begränsa oss och vårt bemötande av andra. Risken är alltid att vi:et kopplas till "good guys" och dem:et till "bad guys". Tittar vi på GP:s kampanj tenderar ofta perspektivet att bli "vanligt folk" som säger ifrån. Nu är det nog. Nu har vi fått nog av hur de där andra beter sig.
Men den här typen av samhällsproblem är inget någon kan avskriva sig ansvar för. De kräver att vi tar gemensamt ansvar och vi alla måste utmana oss själva. Finns det något i vårt beteende som bidrar till polarisering eller uteslutning av vissa grupper? Generellt är det svårare att upptäcka de normer och maktstrukturer som gynnar oss själva.
GP lyfter i en av artiklarna i kampanjen att de allra flesta beslutsfattare inte bor i de områden som har drabbats av oroligheterna. I en segregerad stad som Göteborg spelar boplats en viktig roll när det kommer till makt och resurser. Om du inte bor i förorten är det förmodligen svårare att upptäcka normer som utesluter förortsbor och hur maktstrukturerna påverkar dem negativt.
För att kunna förstå oroligheterna, behöver vi titta på flera olika strukturer och hur de samverkar. Varför riskerar just gruppen unga invandrarkillar från förorten att bli kriminella? Makt, normer och förväntningar kopplade till manlighet, i ett sammanhang av socioekonomiskt utanförskap kan ge vissa svar. I dessa sammanhang ger hårdhet, aggressivitet och brottslighet ofta social såväl som ekonomisk belöning, samtidigt som denna grupp ofta har svårare att komma in på arbetsmarknaden.
Men för att kunna förstå mekanismerna bakom oroligheterna i vår stad, behöver vi även titta på relationen mellan individen och olika strukturer. Vissa menar att det enda som är avgörande för en människas livsvillkor är hens egna förmågor. Andra menar på att livsvillkoren bara bestäms av strukturer som fördelar makt utifrån exempelvis socioekonomisk eller etnisk bakgrund. Beroende på vilken syn du har kommer du att tolka omvärlden på olika sätt och komma fram till olika lösningar på det här samhällsproblemet. Antingen ser man våldsverkarna bara som förövare och vill sätta hårt mot hårt. Eller så ser man dem som offer för samhällsstrukturerna och vill arbeta förebyggande och "mjukt" för att inkludera dem i samhället.
Strukturer är aldrig en tillräcklig förklaring till varför en individ beter sig på ett visst sätt. Men på gruppnivå är det väldigt tydligt att strukturer formar vilka förutsättningar vi ges i livet. Det finns inget som säger att en förståelse för strukturers påverkan utesluter krav på individuellt ansvar. Ett offer kan samtidigt vara en förövare. Därför kan inte lösningar utgå från bara det ena eller det andra perspektivet.
Att vi alla måste förhålla oss till olika normer och strukturer innebär inte att vi är oförmögna att tänka bortom dessa begränsningar och ta ansvar för våra handlingar. Det är lätt att utkräva ansvar från brottslingar. Det är svårare för oss priviligierade att ta ansvar för de strukturer som gynnar oss, men utesluter andra.
Många inom vänstern tycks dock stirra sig blinda på strukturer och vara ovilliga att se våldsverkarna som annat än offer. Det lämnar öppet mål för högern som kan peka på hur vänstern sviker offren för våldsverkarna. Vad vi behöver göra nu är att hitta analyser som både belyser strukturerna som skapar utanförskap i Göteborg OCH våldsverkarnas ansvar för sina handlingar.
