BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Europas nattåg fyller en viktig funktion för den resenär som effektivt vill utnyttja tiden, som vill undvika att flyga av klimatskäl, som är ute efter en bekväm resa där det samtidigt går att jobba, vila eller läsa, för den som vill uppleva omgivningen i rörelse mot sin destination. Dessa tågturer skapar inte bara arbetstillfällen, utan möjliggör för människor att upptäcka och att mötas.

Det är ett tillgängligt alternativ för unga, gamla och allt däremellan. Nattrafik på våra långväga sträckor är dessutom helt avgörande för att nå klimatmålen, i den mån det erbjuds avgångar som kan ersätta en resa med flyg eller bil.

Sverige och Frankrike är båda två länder i topp vad gäller ambitiösa åtaganden kopplat till Paris­avtalet. Men om vi ska kunna leva upp till våra löften är det en motsättning att avveckla de goda exempel på hållbart resande vi redan har. Så sent som förra sommaren hotades norrgående nattåg i Sverige av nedläggning. Det gick att stoppa utvecklingen i ett akut läge, men klarar vi av att med folkliga påtryckningar hejda nedläggningen varje gång? En kamp för varje ­hotad tåglinje dränerar oss på energi inför de verkliga utmaningarna. Dessutom är det tveksamt om protester och stödbokningar ensamt kan avstanna den våg av nedlagda avgångar som får Europas tidtabeller att glesna i snabb fart.

Det är hög tid för politiskt ledarskap och en strategi. Tycker vi att det finns ett värde i att kunna ta tåget? Kan det hjälpa oss att nå uppsatta mål för landsbygd, klimat och luftkvalitet? Då måste vi bromsa utvecklingen snarast.

S-företrädare för Uppsala kommun, Region Uppsala, Stockholms stad och Stockholms län har plockat upp en annan tågfråga. I en debattartikel i Svenska ­dagbladet lyfter de inte bara vinsterna med utökade spår i arbetsmarknadsregionen Uppsala-Stockholm, utan också konsekvenserna i Mälardalen och längs Norrlandskusten om inget händer. Resandet mot och från Stockholm är redan högt med anledning av många dagspendlare.

Trots detta finns det risk för att de av regering och riksdag utlovade extra två spåren mellan städerna inte blir av. Vad vill till egentligen? När en redan i dag överbelastad pendlings­sträcka som dessutom går med vinst inte kan motiveras få de satsningar i infrastruktur som krävs för att kunna upprätthålla trafiken, då känns hoppet litet om att kunna rädda värdefulla men mindre lukrativa områden, till exempel nattågen till Norrland eller till de franska bergen. Båda delar behövs, för pendlaren, den långväga resenären och för klimatet.

Hur blir det för dig nu i sommar? Tar ni tåget till familjeutflykten i Uppland? En tågluffningssemester i ­Europa? En tågsolidarisk handling kan med lite tur rädda livhanken på nästa tur som hotas. Men snart krävs ett verkligt ledarskap och en idé om åt vilket håll vi egentligen vill styra loket.