Läs också: Ledarbloggen: Robotproblem
En medvetslös kvinna bärs från hus till hus och våldtas av olika män. De filmar, fotar och skämtar om vad de håller på med medan de våldtar henne en efter en. Senare ska både männen och stora delar av omgivningen skylla på kvinnan. Hon var ju medvetslös. Full. Lite slampig. Hon får skylla sig själv. Händelsen äger rum i USA.
I Sverige slås rubriker upp och folk rasar.
En ung kvinna våldtas brutalt av flera män. Våldtäkten pågår länge och männen turas om att penetrera kvinnan. Kvinnan får allvarliga skador och dör slutligen. Händelsen äger rum i Indien.
I Sverige slås rubriker upp och folk protesterar.
”Så här får det inte gå till.” ”Helt oacceptabelt att sådant här händer.” ”Kvinnor förtjänar att behandlas med respekt” och så vidare, låter det i vanlig ordning. Många svenska män slår sig för bröstet och menar att kvinnors situation i Sverige är mycket bättre än i andra länder. Här har vi inte alls lika stora problem med våldtäktskultur, typ.
För det är ju så bra och säkert här.
Här i Sverige. Där en kvinna för en tid sedan träffade två män på ett uteställe och bestämde sig för att åka på efterfest tillsammans med dem. De var två. Hon var en.
De satte sig i en bil och männen körde ut henne till en rastplats i ett ödsligt landskap. På vägen drogade de henne och började förgripa sig på henne. De försökte få av henne strumpbyxorna. Var på henne oralt. När bilen stannade var hon oförmögen att röra sig eller göra fysiskt motstånd. De flyttade henne till baksätet. Sedan våldtog de henne. Medan den ena mannen våldtog henne väntade den andra, på sin tur, utanför bilen. Sedan bytte de plats.
De lämnade henne på vägen när de var klara. Hon lyckades få hjälp att ta sig hem och polisanmälde händelsen. Anmälan ledde till åtal. En av männen dömdes av tingsrätten till fyra och ett halvt års fängelse för grov våldtäkt. Den andre är fortfarande på fri fot, tillsammans med alla andra våldtäktsmän som kunna smita undan riktiga straff i Sverige. Den unga man som våldtog en ung kvinna med en vinflaska för ett par år sedan, som exempel.
Då hovrätten för ett par veckor sedan tog upp fallet med de två männen i bilen sänktes straffet för den gripne med ett år. I domslutet motiveras detta med att båda inte deltog praktiskt i våldtäkten samtidigt. De väntade in varandra och turades om istället.
Domen möter som väntat kritik från flera håll. Men signalen är klar. I Sverige är det förmildrande att våldta kvinnor i turordning. En efter en. Som i ett kösystem. Och vi gillar ju köer, eller hur.
Att skriva om våldtäktskultur är att gå igenom ett inre psykiskt helvete. Allt kommer tillbaka. Det man själv utsatts för. Rädslan på vägen hem från tåget. Kramade nycklar i handen. Svårigheter att lita på att män vill väl. Allt. Allt kommer tillbaka. Hatet och uppgivenheten kulminerar. Men det går inte att vara tyst i det här ämnet.
Vi kvinnor är inte trygga här.
För vi lever i ett land där en kvinna kan gå på fest, låsas in i ett mörkt rum och våldtas av flera män, en efter en. Där kvinnor våldtas dagligen, i sina hem. Där en kvinna kan våldtas med en vinflaska tills hon börjar blöda. Där en kvinna kan sätta sig i en taxi för att ta sig hem, men bli körd till skogen och våldtagen i bilen. Där våldtäkter och våld mot kvinnor ökar så fort det blir helgdagar och lov. Där ett minimalt antal av alla våldtäkter som begås polisanmäls och bara ett fåtal av de våldtäkter som anmäls leder till åtal. Där kvinnor uppmanas att stanna hemma för att någon man inte kan sluta våldta där ute. Där det tar flera år att hitta och gripa notoriska våldtäktsmän i och med att de anses vara ”vanliga män som vem som helst”, ”familjefäder” eller ”schysta grabbar” och därför är svåra att hitta. Som om det inte är just sådana som våldtar. Som att det inte är män som våldtar. Vilka som helst.
Vi är inte trygga här så länge Sverige balanserar mellan att tycka att våldtäkt är fruktansvärt och att trampa runt i resonemang kring huruvida offren eventuellt samtyckt eller inte. Som att det ens skulle vara möjligt att samtycka till att bli våldtagen när det ligger i själva sakens definition att en våldtäkt är något som sker utan samtycke. Alltid.
En ny sexualbrottslagstiftning är under utredning. Det är bra och välkommet – förutsatt att den är skarp och klarsynt.
Oavsett lagstiftningen kommer Sverige inte vara ett tryggt land för kvinnor så länge män inte slutar våldta. Ingen säkerhet kommer att finnas här för kvinnor så länge män dominerar rättsväsendet och ordningsmakten. Och varken upprättelse eller ljus framtid kommer kunna väntas så länge fokus inte läggs på förövarna istället för på offren.
Står män på kö för att våldta en kvinna? Ge dem inte lättnader. Ge dem straff.
Går det runt en man och våldtar? Säg åt alla män att stanna hemma.
Har en kvinna blivit våldtagen? Tro henne.
Tro oss när vi säger att Sverige inte är ett tryggt land i och med att sexuellt våld inte handlar om länder utan om mäns makt över kvinnor. Överallt.
