Vi behöver en färdplan till hållbar konsumtion. För begreppet innebär inte, vad butikskedjorna än säger, att vi köper produkter märkta med ”återvunnet material”.

Vi måste konsumera mindre.

Det har upprepats i oändlighet, men vi tycks behöva höra det igen och igen. Ekot rapporterar att det är ett av budskapen i kommande FN-rapporten Global Resources Outlook. Det räcker inte att ställa om till grönare produktion.

Varför kommer då inte systemförändringarna vi så desperat behöver? Ett svar är nog att vi inte krävt dem.

Politikerna måste veta att våra röster inte är gratis.

Därför är det inte strunt samma om vi fortsätter att köpa 15 kilo textil per person och år och renovera våra fullt dugliga kök. Om tillräckligt många kräver längre hållbarhet på produkter och bättre möjligheter till reparation – till exempel – måste politikerna börja lyssna.

Ser man klimatomställningen som ensidigt jobbig är det inte konstigt att man skjuter förändringen framför sig. Men vad behöver vi egentligen? Hur vill vi konsumera, bete oss, leva?

Jag tror inte att vi kommer att lida om klädkedjorna inte tillåts erbjuda 6000 nya plagg om dagen, som fast fashion-varumärket Shein gör. Jag tror inte att minskad konsumtion gör oss olyckligare eller att nya vanor är en synonym till ett sämre liv.

Ja, vi behöver förändringar på systemnivå. Men de startar sällan i toppskiktet – snarare någonstans i höjd med en gräsrot.