Annie Croona: Vi kan inte blunda för bondeupproret

Ordet bondeuppror känns mer 1524 än 2024, men runtom i Europa protesterar nu lantbrukare på gatorna: Polen, Belgien, Frankrike, nu även i Sverige. Frustrationen beror bland annat på ökade kostnader och EU-förslag om restaurering av natur.  Lantbrukarna bär på en känsla av att ingen ser eller hör dem och jag tror tyvärr att de har rätt.

Det betyder inte att Sverige gjorde rätt i att dra undan sitt stöd för naturrestaureringslagen. Men som bönderna själva uttrycker det: no farmers, no food. De har minst sagt ett bra förhandlingsläge – vi har inte råd att ignorera ropen.

Romina Pourmokhtari (L) pratar gärna om klimaträttvisa när hon argumenterar för saker som billigare bensin. Det visar på en missuppfattning av begreppet: att det skulle handla om att inget ska förändras. Den verkliga innebörden är att ingen ska lämnas bakom i klimatomställningen. Att de som kan ställa om gör det, att de rikaste bidrar mest. 

MP:s EU-toppnamn Alice Bah Kuhnke sa till Ekot den gångna helgen att reduktionsplikten slog fel, att den borde ha fokuserats till storstadsbor som tar bilen trots möjligheter att åka kollektivt. Hon menade att partiet behöver se över jordbrukares situation och ta fram en mer rättvis politik.

Det är en efterlängtad och viktig insikt från ett parti som fått kritik för sitt storstadsfokus. I Stockholm kan stora delar av innerstaden göras bilfri imorgon, på landsbygden är situationen en annan. Politiken kan inte vara blind för de enorma skillnader som råder mellan storstad och landsbygd, kontorsarbetare och lantbrukare.

Ekvationen är svår, men lösningen är inte att tuta och köra – varken över lantbrukarna eller med nationell rabatt på bensin.