Det har börjat nu. Mos Maiorum. En kontinent bedriver klappjakt på de allra mest utsatta. Tusentals poliser har kallats in för att exekvera EU:s sedan länge planerade aktion, initierad av Italien, det nya ordförandelandet. Människor ska kartläggas och gripas. Vilket land kommer du från? När kom du hit? Hur gammal är du? Är du en av oss?
Flyktingströmmen – från krig och/eller fattigdom – bryts redan mot den mur som EU rest, nu är det läckorna som ska åtgärdas. Unionen försöker inte ens dölja operationens syfte, även om det talas om att stoppa kriminell smuggling och identifiera rutter. Det här handlar om att i gigantisk, koordinerad skala intensifiera de trakasserier som enskilda medlemsländer sedan länge ägnat sig åt. Inte minst Sverige.
Här har ”inre utlänningskontroller” gjorts till polisiär vardag, förpackat i ett omslagspapper som låter ansvarstagande – Reva betyder rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete – men konsekvensen är etnisk profilering. Om du inte ser ut att vara svensk, kan du komma att avtvingas identitetshandlingar. Det är praktiken. 2013 gjordes nästan 30 000 kontroller.
Debatten som följde har uppenbarligen inte gjort avtryck hos Morgan Johansson (S), ny justitieminister. I fredagens nummer av Dagens ETC besvärar han sig inte att själv kommentera den EU-insats som inleds idag. Det var hans pressekreterare som fick lämna ett nonsensbesked:
– Morgan Johansson kommer inte att kommentera alla hypotetiska sätt man kan avhysa en person på. Om det uppstår en situation så kanske han omvärderar, men nu finns det ingen kritik mot hur man har gjort.
Han borde skämmas. Sverige borde skämmas. EU borde skämmas. Ja, vi borde alla skämmas. 500 miljoner EU-medborgare borde skämmas varje sekund av de två veckor som nu följer. Jaktsäsongen. Under vilken den papperslösa ständigt måste se sig över axeln, måste undvika andra i samma belägenhet, måste känna skräck inför åsynen av en polis.
Vi jagar människor.
Det är sanningen om unionen, om oss på dess insida. Det som kallas ett demokrati- och fredsprojekt är inte ens selektiv humanism, utan bara en havererad människosyn.
Vi accepterar ett system som låter tusentals och åter tusentals drunkna i Medelhavet.
Vi kräver inte att EU erbjuder ett nytt hem för Syriens miljoner flyktingar. (Istället röstar vi, EU:s medborgare, i stor skala på nationalistiska partier.)
Förra veckan talade Dagens ETC med Adel Neguse. Hans bror Abraham drunknade utanför Lampedusa, som hade varit slutmålet på resan från Eritrea.
– Det som har hänt har hänt och jag kan inte få tillbaka min bror. Men jag vill att man jobbar hårt för att något sådant här inte händer igen. Att man kanske öppnar legala vägar in i Europa istället för att människor hamnar i smugglarnas händer.
Abraham – en av de döda, en av hundratusentals som varje år beger sig mot Europa med drömmar om ett annat liv, om att kunna försörja sig.
Men kontrollen skärps, muren byggs högre.
Nu har jaktsäsongen börjat.
Mos Maiorum är latin, betyder ungefär ”de äldres väg” och anspelar på hur romarna – vid sidan om lagstiftning – formulerade en social kod, det vill säga kulturell och samhällelig gemenskap.
Ett vi och dom.
Är vi inte mer än denna egoism?