Idag saknar vi en vision i Sverige för en hållbar livsstil och ett hållbart konsumtionsmönster. Brundtlandkommissionen som försökte staka ut en bättre framtid för oss på jorden redan under 80-talet, och var nära att lyckas, betecknar hållbar konsumtion som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina”.
Standardalternativet i dag är en ohållbar konsumtion. Den förstör både vår miljö och hälsa och inte gör den oss lyckligare. Allt gediget fastlagt av forskningen inom områden som teknik, livsmedel, kemikalier med mera.
Veckor innan världen ska komma överens om nya klimatmål på det stora miljömötet i Paris i december har nu Volkswagenkoncernen fått löpa gatlopp för sitt fusk av miljödata i sina bilar. Hur många som är drabbade vet ingen, men i dagsläget pratas det om 11 miljoner bilar.
Nu är det nog inte stora bilkoncerners oetiska handlande och hur det drabbar oss som det är tänkt att arbetas med i regeringens nya uppdrag till Konsumentverket om Hållbar konsumtion. Då skulle det behövas betydligt större grepp än de 3–4 miljoner per år framöver som nu aviserats. Det behövs ändrade handelsavtal, nya affärsmodeller och en helt annan ekonomisk syn på global basis.
Däremot blir det så tydligt att världsekonomin hänger ihop med vår lilla lokala värld när vi ser exempel som Volkswagenskandalen. Vi förstår att vi alla kan drabbas. Det kan vara i form av ett sämre klimat ifall farliga utsläpp inte minskas, men också direkt vid köp av bil eller exempelvis via aktier som rasar i värde och ger mindre avkastning till våra pensioner.
Nu finns det ändå flera positiva förändringar i regeringens nya budget om hållbar konsumtion som även kan få effekt lokalt för oss Sundsvallsbor. Bidragshöjningen och omfördelning av gemensamma resurser kan lätta på bördan för många med små inkomster. Kronofogdens större resurser till skuldsanering är positiv. En snabbare hantering av ansökningar till sanering i kombination med en eventuell generösare skuldsaneringslag kan göra stor skillnad för den som är drabbad. En förändring på kreditmarknaden med en restriktivare utlåning är något som diskuterats länge och nu sätts i verket.
Både livsstil och konsumtionsmönster kan förändras ifall vi omvandlar viljan till en mer hållbar konsumtion till praktisk handling som ger effekt. Förhoppningsvis medför regeringens miljoner att Konsumentverket kan satsa ännu mera på utbildning i dessa frågor.
Vi har redan visat att vi kan förändra våra normer och det ganska fort. Hela digitaliseringen vittnar om vår förmåga. I Sverige har vi rökfritt och trängselskatter som exempel på ändrade konsumtionsmönster och snabba normförändringar. Men generalsekreteraren för Sveriges Konsumenter menar att vi har för ängsliga politiker som inte vågar ta de beslut som behövs för att verkligen ändra vårt beteende.
Då forskning visar att livskvalitet inte är beroende av en hög resursförbrukning borde vi inte vara så rädda för att göra hållbar konsumtion till vår standard!
