Beslutet togs 2019 och börjar gälla från och med nu i juli. Förbudet gäller 19 produkter, bland annat sugrör, plastbestick och vissa förpackningar. Det här beslutet gäller inte bara användningen av plast utan också produktion och import.  

Vad som ligger bakom beslutet från 2019 är att 13 miljoner ton plast hamnade i naturen istället för att återvinnas. Indien med sina 1,4 miljarder invånare har enorm utmaning att hantera avfall, det räcker med att en liten procent slänger i naturen för att det ska få stora konsekvenser.   

Den snabba ekonomiska tillväxten, växande städer och byar i Indien har ökat konsumtionen och efterfrågan på plastvaror som sugrör och engångsbestick. 

Tyvärr vågar inte den indiska regeringen ta steget fullt ut och förbjuda all plast – än så länge omfattas inte plastpåsar och flaskor av åtgärden. Även om regeringen lägger stort ansvar på tillverkarna för avfallshanteringen. Förhoppningsvis ska det här steget ge ringar på vatten.

Vad vi gör av skräpet rör fler länder än Indien. Just plast är bland det vanligaste skräpet som hamnar i naturen och i haven.  

Nu under sommaren i Sverige är det många som njuter av lata dagar på stranden och äter picknick i skogen. En del är så lata att de lämnar efter sig plastpåsar och andra förpackningar. Det är illa eftersom mängden plastskräp ökar och forskare misstänker att mikroplastpartiklar påverkar miljön och oss negativt. 

Problemet är att plastartiklar kan ta över hundra år att brytas ner. Istället hamnar mikroplasten i fiskarnas magar. Sedan hamnar en del av dessa fiskar så småningom på våra tallrikar.  

Många kanske inte tänker på att matförpackningar skadar djuren i havet. Valar, sköldpaddor och andra djur trasslar in sig i skräpet. Andra djur råkar äta plasten och luras att tro att de är mätta och svälter därför.  

Enligt Naturvårdsverket har plastanvändningen och avfallet ökat de senaste tio åren. Bara i Sverige visar siffrorna att vi använder 300 000 ton mer plast per år.  

Men det räcker inte att vi blir bättre på att ta hand om plastavfallet i Sverige. Vi måste minska själva tillverkningen som orsakar utsläpp av växthusgaser.  

I Sverige har frågan om plastpåsar blivit ett populistiskt slagträ. När Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, höll seminarium i Almedalen i söndags tog hon upp just skatten på plastpåsar som något upprörande.  

Redan från början var punktskatt på plastpåsar lite väl mycket en symbolfråga som drevs fram av Liberalerna. Nu har partiet själva backat från sitt eget förslag eftersom det inte riktigt fyller den funktion det var tänkt att fylla. 

Vi behöver djärvare förslag, ett förbud mot plastpåsar vore något att testa.