Vad ska en kommun egentligen göra? Den senaste tidens marknadisering av välfärden har skapat problematiska avarter inom kommunal verksamhet. En allvarlig avart är vinsterna i välfärden. De måste snarast bort. En annan är idén om att kommuner ska konkurrera med varandra likt företag som konkurrerar om kunder och marknadsandelar. Detta leder verksamheten åt helt fel håll.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Marknadiseringen av välfärden hänger intimt samman med den nyliberala politiken ibland beskriven som "ekonomism". Den strävar efter att mer och mer av våra liv ska värderas, mätas och diskuteras utifrån rent ekonomiska termer. Vården ska vara ”ekonomiskt effektiv” och människor ska "investera i en utbildning". Privatiseringar påstås vara bra och politiskt-demokratiskt inflytande dåligt.
Nyliberalismen som ideologi vann först anhängare bland nationalekonomerna på 1970-talet. Under 1980-talet började den öppet omfattas av först Moderaterna, sedan även bland de borgerliga partierna och Socialdemokraterna. I dag kan man nog säga att nyliberalismen är "ute". Den har aldrig fungerat. Trots det finns det politiker som har svårt att tänka om och erkänna att man hade fel.
På senaste fullmäktigemötet i Hällefors presenterade Socialdemokraterna, Moderaterna och Grythyttelistan det som kallas Strategiska mål för 2017. Det moderata kommunalrådet som var på plats underströk att detta var vad de tre partierna ska arbeta med under 2017.
I dokumentet kallas vi som använder kommunens välfärdstjänster för kunder. De jämställer alltså brukarna med kunder, som per definition är oberoende och självständiga aktörer som väljer mellan varor och tjänster på en marknad. Så kan man inte se på varken unga eller gamla eller någon annan heller som finns i den kommunala verksamhetenen. Om man behöver en välfärdstjänst inom exempelvis äldreomsorgen, hemtjänsten eller kanske har rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen eller lagen om särskilt boende är man per definition inte oberoende och självständig. Tvärtom, hjälpen förutsätter att man är beroende. Det moderata kommunalrådet har ju dessutom tilldelats huvudansvaret för omsorgsverksamheten i kommunen, en livsviktig verksamhet som vänder sig till människor som definitivt inte går ut på en marknad och köper som i en butik. Det är medmänniskor som får sina rättigheter tillgodosedda.
Som kund har du endast en ekonomisk relation till säljaren och inget mer. Men vi är alla kommunmedborgare och kommunen är vår gemensamma resurs. Vi är tillsammans kommunen. Att beskriva oss som kunder i ett styrande viktigt dokument påverkar verkligheten och visar hur Socialdemokraterna, Moderaterna och Grythyttelistan förhåller sig till oss medborgare och i längden till sina uppdrag. Att en moderat är nöjd med införandet av otidsenliga nyliberala kundbegrepp förvånar inte. Däremot förvånas många över socialdemokraternas gillande nickningar samtidigt som många av deras partikamrater på andra håll i landet insiktsfullt har övergett kundbegreppet för länge sedan. Är det lika illa i Ljusnarberg eller i Lindesberg? Våra kommuner och alla vi som bor här förtjänar så mycket bättre.
