BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Men budgeten är tvärtom radikal. Kanske inte i hur den påverkar svenskarnas privatekonomi, utan för ambitionen att förändra ekonomiska värderingar. Till Svenska Dagbladet säger Sveriges finansminister att hög tillväxt inte får ske på bekostnad av människors hälsa eller framtida människors miljö. Det borde inte vara ett radikalt uttalande, men det är det. 

För det ligger mer än bara ord bakom. Regeringen inför nya indikatorer för att mäta Sveriges välstånd, så helt plötsligt ska BNP bli en av 15 indikatorer snarare än det enda måttet. I de nya indikatorerna hittar vi både ekonomiska, miljömässiga och sociala mått, fem av varje.

BNP, som mäter värdet av landets samlade konsumtion av varor och tjänster, har i årtionden fått stor kritik för att vara otillräckligt. Måttet tar ingen hänsyn till vilka förutsättningar man skapar för de kommande åren eller det egentliga värdet av hur tillväxten skapas idag. Så länge du tjänar pengar på det kan du förstöra både miljö och människoliv. BNP kommer förbättras av de ekonomiska transaktionerna oberoende av den negativa påverkan. 

Det tar heller inte hänsyn till arbete som sker utan ekonomiska transaktioner, som ideellt arbete eller arbete i hemmet, som fortfarande skapar ekonomiska möjligheter och bidrar till välståndet.

Men nu ska mer inkluderas, något som kommer skapa en mer rättvis bild av vad som händer i Sverige. Om de nya indikationerna blir praxis kommer det vara mycket lättare att bedöma nuvarande och kommande regeringars faktiska påverkan, och kan förändra hur vi pratar om Sveriges framgång.

Utspelet är också slugt av de rödgröna. Då högerpolitiken ofta prioriterar skattesänkningar och satsningar på snabba ekonomiska värden, har de sociala och miljömässiga värdena ofta blivit nedprioriterade i budgetsatsningar. Genom det traditionella synsättet kan högerpolitiken se mer framstående ut, medan de rödgröna i de nya indikatorerna lättare kommer kunna hävda sin politik och sina ekonomiska prioriteringar.

Det är långsiktigt smart, men det verkar ännu bara gynna ett parti. I en ny mätning gjord av Aftonbladet/Inizio hamnar Miljöpartiet långt under spärren, på 2,5 procent. Centerpartiets miljöpolitik ses av väljarna som minst lika bra, något som inte går ihop ur budgetsynpunkt.

I nya budgeten har miljöanslaget ökat med över 80 procent jämfört med genomsnittet under alliansregeringen och de lokala och regionala klimatinsatserna ökar med ytterligare en halv miljard. Regeringen har också äntligen börjat ta tag i transportpolitiken och prata om konsumtionens miljöproblem, en diskussion vars tidigare frånvaro skapat stor frustration bland de miljöinsatta.

Miljöpartiets politik når inte fram. De har fått ta de hårda smällarna i regeringen, medan Socialdemokraterna legat starkt och nu får ett ganska mjukt och positivt mottagande av budgeten. Trots att det är tydligt att både Vänsterpartiet och Miljöpartiet haft stort inflytande över budgeten lyckas de inte kika fram under Socialdemokraternas skugga.

Trots satsningarna har kritikerna rätt i att miljöpolitiken är otillräcklig. Allvaret i klimathotet innebär att det mesta är otillräckligt, och ett enormt problem för att nå en tillräcklig nivå är just ekonomin och målkonflikter. Extrasatsningarna är bra, men ser uppenbart ganska sköra ut när vi exempelvis sätter dem bredvid en ny motorväg i Stockholm som väntas kosta minst 45 miljarder.

Men samtidigt talar satsningarna jämfört med tidigare regeringar ett tydligt språk och att Centerpartiets miljöpolitik tilltalar väljarna mer än Miljöpartiets är ett tydligt kommunikativt nederlag för hela regeringen.

Miljöpartiet har fått ta mycket skit för att de inte lyckats förhandla till sig nyckelfrågor, en skuld som sällan landat på partierna de förhandlat med. När de vinner verkar de däremot inte heller lyckas plocka några poänger. För att flörta med väljarna krävs också rätt kommunikation, och Miljöpartiet har kort tid på sig att lista ut vilka pusselbitar de saknar tills valet.