Den här artikeln är hämtad ur lördagens digitala Dagens ETC (23 maj). Den får du om prenumererar. Långt ifrån alla texter publiceras i flödet här på sajten, och om de gör det så sker det med fördröjning. Vill du läsa när det händer, i ett snyggt format för platta – då är det prenumeration som gäller!
Före valet i höstas hade alliansen makten i Stockholms läns landsting. Efter valet har alliansen fortsatt makten. Hur är det möjligt? Alltså, hur kunde 627 778 av länets invånare göra ett sådant intellektuellt misstag?
Ja, alliansen backade, inte minst Moderaterna – som tappade nästan 80 000 väljare, nio procentenheter och en fjärdedel av mandaten. Men när dammet till sist lagt sig efter höstens val till riksdag, kommuner och landsting är det just Stockholms län som fortsatt framstår som ett mysterium, som ett slags främmande himlakropp som trotsar alla kända naturlagar.
Alliansen gjorde så fel. Och ändå gav ”vi” dem fortsatt förtroende. Det kan givetvis ha flera förklaringar. Som att alliansen under hela valrörelsen gömde undan Filippa Reinfeldt, ytterst ansvarig för alliansens skandaliserade politik, innan hon skickades vidare till ett välavlönat jobb som lobbyist för vårdjätten Aleris. Om vi nu ska peka finger, bör vi helt säkert låta det stanna en stund vid rödgröna partier som nog gjorde försök att skrämma stockholmare med Filippa Reinfeldt, men när hon under radarn flögs ut från konfliktzonen av borgerliga strateger som insett att en politiker ibland har förverkat sin rätt att framträda som politiker…
Det fanns säkert ett rödgrönt budskap där, bortom att använda landstingsrådet som ideologisk motvikt. Men vad? Minns någon?
Skuldfördelande fingret har inte gjort sitt förrän det pekat på samtliga 627 778 väljare som röstade borgerligt. Jag vill åka hem till var och en. Jag vill högläsa ur den stockholmska borgerlighetens svarta bok. Jag vill berätta vad det var de – du? – röstade på. För jag vägrar tro att 627 778 med kallt blod har gett sitt stöd till politiken bakom partierna, att samtliga – eller ens flertalet – röstade utifrån helheten.
Nu är det snart juni 2015. Alliansen i Stockholms län kommer att göra det dyrare att resa kollektivt. Igen. Alliansen kommer att vägra ge klara besked om en suspekt sjukhusaffär. Igen. Alliansen kommer att konsekvent välja privata framför offentliga alternativ. Igen, varje dag, alltid.
Den som är optimistiskt lagd betraktar den här situationen som att det bara är drygt tre år kvar till nästa tillfälle att bli kvitt alliansen. Men snälla glaset-är-halvfullt-människa, hur mycket hinner inte hända före september 2018?
Alliansen är ingen förvaltande kraft i Stockholms län. Den är subversiv. Den är radikal (ur ett borgerligt perspektiv). Den förändrar Stockholm. Till det sämre.
Svenska Dagbladet granskar alla turer kring nya Karolinska sjukhuset, senast mycket besvärande uppgifter om att landstinget har vetat om att projektet – drygt 50 miljarder kronor – omgärdas av avancerad skatteplanering, komplett med brevlådeföretag i Luxemburg. Kort sagt, alliansens politiker har inget problem alls med att Sveriges största landsting sätter ett exempel genom att smita från skatten.
Den här monumentala satsningen har från första början varit halvt onåbar bakom dimridåer, bakom sekretess och hemlighetsmakeri. Svenska Dagbladets redaktion skingrar dem.
Läge att på nytt skrika inombords.
Speciellt eftersom tillräckligt mycket var känt redan i höstas för att en röst på alliansen samtidigt var en moraliskt slapp, provocerande axelryckning.
Hur många klavertramp ska de borgerliga komma undan med?
Hur mycket experimentverkstad ska de kunna leka i landstinget?
Hur många avknoppningar som gagnar några få på allas vår bekostnad?
Alliansen fick en tredje mandatperiod.
Trots att vårdcentralen Serafen reades bort av landstinget för 700 000 kronor för att sedan säljas vidare av nya ägare till riskkapital för 20 miljoner kronor.
Trots att alliansen valde att låta Capio – en annan av vårdjättarna – fortsätta att driva sjukhuset S:t Göran eftersom bolaget pressade sitt anbud med 120 miljoner/år, något som alliansen hävdar inte alls försämrar kvalitet. (Den slutsatsen underströks av inhyrda konsulter som fick nästan 60 miljoner kronor för sitt besvär.)
Trots att Moderaterna gjorde en Max och före valet skickade ut ett varnade brev till 500 unga vårdanställda i landstinget. Rösta på en ”vänsterregering” och ”riskera att få sparken”.
Trots att alliansen misskött SL – kollektivtrafiken i Stockholm – så att ett budgetunderskott på över en halv miljard kronor hamnar hos resenärerna som till hösten med största sannolikhet tvingas acceptera ännu en prishöjning, med 13 procent.
Med mera.
Med mera.
Med mera.
Två miljoner svenskar påverkas nu direkt av denna häxbrygd på lika delar ideologisk fundamentalism och häpnadsväckande inkompetens.
Vem var det som fucking röstade?