Enligt Konjunkturinstitutet (KI) så är Anders Borgs budget kraftigt underfinansierad. Det behövs skattehöjningar på 100 miljarder kronor för att man ska nå det överskottsmål som riksdagen beslutat ska gälla. En procent ska offentlig sektor spara i ladorna varje år.

Magdalena Andersson och andra S-företrädare kommer därför inte sluta påpeka att Borg är en finansminister som misslyckats hålla ”ordning på finanserna”. Klart är att skattesänkningarna som Borg gjort nu till slut slår mot budgetens saldo. 140 miljarder i sänkt skatt kräver kraftigt ökad tillväxt för att det hela ska gå runt. Ökad tillväxt, det vill säga höjd BNP, innebär alltid ökade skatteinkomster.

Men ska verkligen staten kraftigt höja skatterna när ekonomin går dåligt?

Nej, säger även borgerliga ekonomer som Lars Calmfors.

Överge överskottsmålet, kräver andra.

Att staten ska gå med en procent i överskott innebär nämligen att en procent tas bort från den verksamma ekonomin, det är pengar som läggs på finansmarknaden och inte gör någon produktiv nytta.

Varför ska staten syssla med det när det inte finns några statsskuldsproblem och när räntan är så låg att det inte finns några som helst problem att låna till investeringar eller andra eventuella nya utgifter?

Kritiken av Borg riskerar därför bita sig i svansen.

Antingen måste de rödgröna kraftigt höja skatterna, bara för att minska en statlig skuld som inte är ett problem. Eller också ökar man utgifterna och därmed underskotten för att få ner arbetslösheten.

Men hur kan Finansdepartement och KI komma till så olika i siffror om skatteunderskottet år 2018? Ja, även IMF och Finanspolitiska rådet har andra siffror.

Orsaken är att alla gissar. Ingen vet vilken tillväxt ekonomin har kommande år. Ingen vet om Tysklands ekonomi växer, om Kinas ekonomi tar fart eller USA:s. Eller om vi står still (vilket jag själv tror) de kommande åren.

Alla prognoser är gissningar och Borgs budget bygger på en högre tillväxt än de andra ekonomerna. Men det räcker inte med tillväxt för att balansera en budget. Det måste vara rätt tillväxt. Om börsen stiger kraftigt och finansmarknaden gör jättevinster kan vi ha en tillväxt utan nya jobb och utan ökade skatteintäkter. Om ­ekonomin istället växer genom investeringar och byggen kan vi få mer skatteintäkter på lägre tillväxt då det blir fler jobb.

Frågan är inte vem som har rätt i gissningarna om framtida överskott. Utan vem som föreslår en politik som utjämnar bäst och får rätt hjul att snurra i ett läge då vi har dålig tillväxt.

Där har varken S eller M något svar idag.