Vilken roll spelar identitet för säkerhetspolitik? Häromveckan läste jag en kolumn av Oisin Cantwell i Aftonbladet om den senaste tidens högerextrema våldsdåd i Göteborg. Är det fler än jag som tänkte “Va, vilka våldsdåd”? Cantwell beskriver den tystnad om det som råder i medierna. Det handlar om två bombningar och en funnen sprängladdning som misstänks vara sammankopplade. Säpo har dessutom farhågor om nya dåd.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Vi i Sverige har stor vana av dödliga terrordåd från höger-politiska terrorgrupper. Två forskare vid Forsvarets forskningsinstitutt i Norge har kommit fram till att Sverige är det land som har haft flest högerextrema mordhändelser per invånare i hela Västeuropa under de senaste 25 åren. Morden i Trollhättan häromåret var den 16:e högerextrema mordhändelsen i Sverige sedan 1990. Jämför det med antalet dödsoffer för islamistisk terror i Sverige och med det fokus den islamistiska terrorn får.
Hänger Sveriges topplacering ihop med tystnaden som råder kring den högerpolitiska terrorn? Kan det vara så att tystnaden visar på ett förhållningssätt som präglar våra makthavare? Fakta är i varje fall att Säkerhetspolisen har misslyckats med att stoppa den högerextrema terrorn i Sverige. 16 döda talar sitt eget språk.
En ledtråd till varför de har miss-lyckats kan man hitta i den senaste bedömningen av terrorhot mot Sverige från Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT). NCT är en permanent arbetsgrupp med personal från Säkerhetspolisen (Säpo), Försvarets radioanstalt (FRA) och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must). Dess uppgift är att göra strategiska bedömningar av terrorhotet mot Sverige och svenska intressen på kort och lång sikt.
I en intervju med Sveriges radios Ekot deklarerar NCT:s chef Mats Strandberg att ”en ensam person som sympatiserar med våldsbejakande islamisk extremism är det största hotet mot Sverige 2017”. Jaså? Trots de senaste 25 årens erfarenheter? Trots terrordådet i Trollhättan? Trots den pågående terrorvågen i Göteborg?
Ett problem är att de allra flesta av högerns terrorhandlingar i stället definieras som hatbrott, trots tydliga politiska motiv som inbegriper målet att påverka våra demokratiska institutioner och samhällsstrukturer samt injaga fruktan i tydligt definierade grupper. Men det kanske bara är terrorbrott om de som arbetar på olika säkerhetsmyndigheter riskerar att drabbas?
Den högerextrema terrorn riktar sig i de allra flesta fall inte mot våra makthavare utan mot vänsteraktivister, invandrare, hbtq-personer eller deras organisationer. Måltavlorna för bombdåden i Göteborg var Syndikalistiskt forum, en bokhandel och mötesplats för vänstern i Göteborg, samt två flyktingboenden.
Hur många från dessa grupper arbetar på Säpo? Myndigheter som ägnar sig åt så kallade hårda frågor tenderar att vara mansdominerade. Säpo har exempelvis en ledningsgrupp bestående av åtta personer varav sju är män. Av 1 000 anställda på Säkerhetspolisen är 35 procent kvinnor. Denna homogena miljö är särskilt problematisk hos en myndighet som ska värna om en heterogen befolknings säkerhet.
Till skillnad från högerpolitiska terrorgrupper har islamistiska terrorgrupper mål som innefattar vita högerpolitiska män. Det är fakta. Frågan som återstår är om det är därför de som ansvarar för vår säkerhet hanterar dessa terrorgrupper så diametralt olika. Vad tror du?