BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

70 procent av jorden täcks av vatten och 97 procent av detta är saltvatten. Återstående del, 3 procent, är sötvatten som vi kan konsumera, varav det mesta av dessa få procent är bundna till Antarktis och andra isar. Detta lämnar en ytterst bräcklig del av sötvatten kvar till mänskligheten att förvalta. Denna sköra skärva är också mycket ojämnt fördelad. Många konflikter i världen handlar om tillgången på sötvatten. Nu senast i Syrien.

 I Sverige har vi inte behövt vara så oroliga för vårt sötvatten, vi har haft både friskt vatten och god tillgång, utom på Öland där det nu pumpas dricksvatten via en ny ledning från fastlandet.  

Budskap som att spara på vattnet eller kampanjer för att minska föroreningarna är annars sällsynta. Detta perspektiv delas dock inte av så många länder i världen. 

I Italien är två tredjedelar av ytvattnet förorenat av utsläpp av farliga kemikalier. Farliga för miljön och farliga för människan och mänskligheten, då vissa kemikalier ger sig på reproduktionen. Exempelvis bisfenoler, där svenska regeringens utredare vill förbjuda bisfenol A till år 2020, som finns i bland annat ytskikt som har kontakt med livsmedel. 

Flera svenska kommuner har nu upptäckt detta hormonstörande ämne i sitt dricksvatten och en diskussion har uppstått om vi verkligen ska ha en typ av renovering av vattenledningar som kallas relining och som orsakar just utsläpp av bisfenoler. Nämnas kan att vi i Sundsvall inte använder denna teknik när vi renoverar våra vattenledningar.

Ett annat ämne, glyfocater, är cancerframkallande och används framför allt för ogräsbekämpning. Mera känt under namnet Roundup, producerat av Monsanto. En undersökning av svenskt öl visade på ett innehåll av glyfosater upp till 360 gånger högre än gränsvärdet för dricksvatten.  Inget som man väntar sig på puben precis. 

Klimatförändringen med sin varmare temperatur och sina häftigare regn lakar ur jorden på farliga ämnen. De hamnar så småningom i vårt vatten. 

En cocktail av ämnen hotar alltså våra vattendrag och vårt dricksvatten och då också oss själva. Som lantbrukare är det arbetsbesparande att använda kemikalier. Som konsument häller vi ut i vasken, av ren okunskap men även av bekvämlighet, för att vi kan. Som företagare eller producent av kemikalier är vi i princip fast i vårt liberala handelssystem hänvisad till lönsamhet och efterfrågan utan större tanke på framtida 

Vatten är vårt vanligaste livsmedel och kommunen har ansvaret att säkra detta samt att minimera även kommunens egna utsläpp. Mycket är gamla försyndelser men vi behöver bättre information om vad alla dessa farliga ämnen i samhället gör med vår miljö och vår hälsa så vi åtminstone kan välja bort eller skydda oss från de värsta.

"I Sverige har vi stor tillgång på sötvatten, men det är inte samma sak som god tillgång på dricksvatten", säger Mattias Klum, naturfotograf och vattenambassadör.

Förra veckan invigde han Sverigeturnén @vattenresan.se just här i Sundsvall. I ett år turnerar Mattias Klum runt i Sverige, håller workshopar och fotar för en bok som ska uppmärksamma vikten av att skydda våra vattentillgångar. Följ gärna denna resa på nätet och fundera på vad du kan göra för att skydda vårt livsviktiga dricksvatten!