Ändå vill vi ha mer.

När julen inte räckte skapade vi halloween, sedan black friday och cyber monday – och nu vill Elgiganten skapa en ny novemberhögtid för köp-manin, kallad Singles day som inträffar den 11 november.

Elgigantens vd Niclas Eriksson tror att Singles day kommer ge fördubblad försäljning den dagen. Singles day har blivit världens största shoppingdag globalt, även om den inte slagit i Sverige – än.

Eriksson hoppas dock att dagen på sikt kan bli en lika stor säljdag som Black ­friday, som i år skapat ett litet orosmoln i handeln. Inte på grund av varken ekonomiska eller etiska konsekvenser – utan på grund av Postnord.

Per Ljungberg, vd för Svensk digital handel, skriver i ett pressmeddelande att han tror att Postnords prognos är i underkant, och är rädd för ett paket-kaos likt det som uppstod förra året. Förra årets köpchock har gjort att Postnord nu vidtagit åtgärder: bland annat har de anställt 3 000 personer för den mest intensiva perioden, skapat nya paketterminaler och ­förstärkt flygtrafiken (!) för att snabba på utdelningen. Men Per Ljungberg tror inte att åtgärderna kommer räcka.

Frågan är när något räcker. Förra året slog Black Friday-försäljningen rekord med hela 720 000 paket, och i år väntas siffran stiga till 900 000. Därefter väntas julhandeln öka med 25 procent. Planeten må ha begränsningar, men vår köphunger är gränslös. Som en direkt effekt av konsumtionen har majoriteten av jordens arter försvunnit sedan 1970-talet, visar en ny rapport från WWF.

Forskarna säger att det kan ta 5–7 miljoner år för ekosystemen att återhämta sig, även om vi skulle upphöra helt med förstöringen redan idag. Skräcksiffror som knappast känns bättre av den kommande köphysterin – och handelns önskan om ännu en dag som ska pressa planetens gränser ännu mer.

Klimatet är självklart påverkat av det här, men då vi flyttat produktion till andra länder syns det inte när vi redovisar våra egna klimatutsläpp. Mycket av det vi konsumerar, som kläder eller Elgigantens elektronik, tillverkas i andra länder. Det gör att produkternas utsläpp i stället räknas på produktionsländernas notor, som Kinas, Indiens och Bangladesh.

Produkterna tillverkas ofta med smutsig el, som med kolkraftverk som vi gärna fördömer utan att inse att vi själva bidrar till dem. Ny statistik från forskningsprogrammet Prince har visat att 65 procent av alla klimatutsläpp kopplade till svensk konsumtion sker utanför Sveriges gränser. Den svenska konsumtionen har också fortsatt att öka, trots att den har mattats av i många EU-länder. Trots det saknar vi politiska mål för att hantera konsumtionen.

Sveriges klimatlag säger att vi senast år 2045 ska ha nått netto-noll i utsläpp, men konsumtion och flygresor saknas i beräkningen. Det finns inte heller något nationellt mål om minskad eller hållbar konsumtion, och få partier driver politik i ämnet.

Atmosfären fylls av klimatgaser, haven översvämmas av plast och framtiden blir allt mer utmanande på grund av saker som vi sällan orkar äta upp, använda ordentligt eller slänga på rätt plats. Det är en underdrift att vi behöver sansa oss.

Det är inte vår rätt att köpa billiga saker från Kina, det är vårt ansvar att låta bli.

Konsumtionshetsen skapar stora ekologiska hål i vår värld, och vi måste göra något åt dem genom att vara kritiska mot vårt eget handlande och genom att kräva mål och åtgärder för hållbar konsumtion. Det är dags att sluta köpa onödiga prylar, och i stället börja äga konsekvenserna av det vi gör.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.