”Jag vill arbeta sida vid sida med andra både för att stärka redan kända sätt och utforska nya som bekämpar de förödande effekter som klimatförändringar har.”

Pengar ska börja betalas ut i sommar. Bezos räknar upp forskare, aktivister och organisationer som möjliga mottagare. Han efterlyser en kollektiv insats från stora och små företag, stater, globala allianser och individer.

Bra eller dåligt?

Det är i alla fall positivt att han kompenserar för sina andra sidoprojekt, som mest handlar om att konstruera en gigantisk klocka inuti ett berg i Texas och om att utveckla raketer för att kunna kolonialisera rymden (till att börja med ska Amazon förlägga fabriker på månen).

100 miljarder är en enorm summa.

Nästan tio gånger mer än Sveriges totala budget för klimat och miljö.

Ändå kritiseras Bezos.

”Den ena handen kan inte ge vad den andra handen tar”, kommenterar Amazon employees for climate justice, en grupp som samlar bolagets anställda som tycker att Bezos gör alldeles för lite vad gäller klimatkrisen.

Our statement in full:https://t.co/X0u2KC3dWt

Det var deras aktivism – med uppenbar risk för repressalier – som i höstas tvingade Bezos att presentera ett löfte om att Amazon ska vara koldioxidneutralt till år 2040. För sent, menar gruppen, som framhåller att företagets verksamhet släpper ut mer koldioxid än många länder: 44,4 miljoner ton koldioxid (2018). Det betyder att Amazon finns bland de 150–200 värsta utsläpparna. Särskilt upprörd är gruppen över att Amazon fortsätter erbjuda fossilbranschen metoder som effektiviserar utvinning, något som Amazon försvarar med att ”energiindustrin ska ha tillgång till samma teknik som andra industrier”.

Ja, Bezos tänker ge mer än vad som skrapats ihop till FN:s klimatfond.

Men han har fortfarande trovärdighetsproblem.

Beslutet att donera upplevs som en avledningsmanöver för att det är just en avledningsmanöver.

”Snälla, sluta bara tjata om filantropi!” sa nederländske journalisten och historikern Rutger Bregman i Davos häromåret när alla andra försökte undvika att diskutera fördelningspolitik, utan vilken länder inte förmår investera sig ur klimatkrisen.

”Skatter, skatter, skatter! Allt annat är skitsnack”, ryade Bregman inför en publik av miljardärer som önskade att de flugit in skämskuddar med sina privatjets.

Bezos vill tala om filantropi.

Bezos vill inte tala om skatt.

Nu ska i alla fall Amazon betala federal skatt i USA. Det blir 1,6 miljarder kronor på 130 miljarder i intäkter. Men den minimala andelen – 1,2 procent – är ändå mer än vad Amazon bidragit med alla övriga år sedan 2016 – noll procent.

Ett sjukt system har hjälpt honom till 1 300 miljarder kronor i förmögenhet.

Nu vill han ge tillbaka.

Men.

Bara så mycket han önskar.

Bara till vad han känner för.

Solceller? Ja, kanske. Eller så föredrar han koldioxidlagring. Eller kärnkraft. Eller sina egna raketer.

Faktum är att det enda vi med säkerhet vet är att Bezos tycker att han är oändligt mer kapabel att avgöra mänsklighetens framtid än folkvalda politiker, vars utrymme hade varit så mycket större om han bidragit som en vanlig amerikan eller svensk.

Välgörenhet ersätter skatt.

Det är egenmäktigt förfarande.

Det är att vi alla hålls gisslan av miljardärerna, av deras narcissism och eskalerande gudskomplex.

Vad kan lösa klimatkrisen?

Investeringar.

Investeringar kostar.

Investeringar kan öka om miljardärerna gör rätt för sig.

Vill de sedan addera välgörenhet, är det naturligtvis en välkommen bonus.

2019 ökade världens 500 rikaste sina förmögenheter med 12 000 miljarder kronor, enligt Bloomberg. Det här är ingen detaljfråga. Det är ett verktyg som potentiellt kan göra all skillnad.

Supermiljardärerna har mer än 60 000 miljarder.

Det är för mycket.

Det behövs en klimatskatt.

Bezos är inte ensam, världens rikaste har alla tjänat delar av eller hela sin förmögenhet på att förstöra – för att citera Bezos själv – ”den här planeten som vi alla delar”.