1880 upptäcktes en vikingagrav på Björkö utanför Stockholm. I den hittade man förutom skelett även ett svärd, en yxa, två sköldar, två knivar, ett spjut, pilbåge med pilar, och två hästar.
På skelettets knä var ett schackliknande spel placerat vilket fick arkeologerna att dra slutsatsen att personen var en krigare som också hade haft någon form av strategisk befälsbefattning.
KOM TILL BOKMASSAN!
ETC och Leopard arrangerar 29 och 30 september Bokmassan (Heden, Göteborg). Massa författare, massa böcker – och inga högerextremister.
Här hittar du all information om evenemanget.
Korrektion. En manlig krigare.
I september i år publicerades en forskningsrapport i American Journal of Physical Anthropology av Charlotte Hedenstierna-Jonson med flera. Rapporten är en grundlig, vetenskaplig undersökning av benen från mannen på Björkö, och kommer med hjälp av dna fram till att de är från en kvinna.
Innan man ens hunnit yttra ordet ”kvinna” var debatten igång. Är vapnen verkligen hennes eller är de släktklenoder? Är önskan att hitta bevis på att kvinnor och män sågs som mer jämställda än man hittills utgått från så stark att man bortser från mer troliga möjligheter?
Att ifrågasätta kvinnans status i samhället baserat på de arkeologiska fynden är relevant och viktigt. Frågan är varför samma ifrågasättande inte kom medan man trodde att hon var en man.
Forskningsresultatet visar förstås inte att vikingasamhället inte var ett patriarkalt samhälle. Vad det visar är hur förväntningar riskerar att forma vår syn på världen och historien.
Placeboeffekten är en känd medicinsk effekt kopplad till just förväntningar. Ju mer man ökar patientens förväntningar på en effekt, desto större är chansen att den kommer.
Det har visat sig att ju mer vi investerar i processen, desto högre är placeboeffekten. Placeboinjektion har högre effekt än sockerpiller, placebokirurgi högre än injektion. Tilliten till ingreppets effekt men även till personen som utför den spelar roll för resultatet.
Hmm.
Det finns också många exempel på när man testat effekten av våra förväntningar utanför sjukhusmiljön. Psykologer på Nya Zealand placerade studenter i en barliknande miljö och serverade dem alkoholfria drinkar. När de senare testade studenternas minne hade de som trodde de drack vodka sämre minne än de övriga.
Effekten av våra förväntningar är inte bara medicinsk. Betingning är en annan. Det är därför man ofta avråder alkoholister från att befinna sig i krogmiljöer även om de dricker alkoholfritt – den kroppsliga responsen till omgivningen kan orsaka ett återfall. För Pavlovs hundar räckte det att höra ljudet av klockan.
När studenterna i experimentet ovan fick veta att de inte var berusade i traditionell mening reagerade de med chock. För det är också en intressant aspekt: trots att förväntningarnas effekt är välkänd och belagd vill vi gärna tro att vi alltid är ”objektiva” i vår syn på världen. Att vår uppfattning av omgivningen är objektivt ”sann”.
Föräldrar säger ”min dotter har alltid fått välja kläder helt fritt och hon väljer ändå rosa tjejkläder, så det måste vara medfött” fastän allt vi vet om hur barn lyssnar in omvärldens förväntningar säger att det inte kan vara sant.
Som föräldrar vill vi tro att vi kan skydda våra barn från våra och andras förväntningar. Den mindre troliga förklaringen i sammanhanget blir därmed ”sanning.”
Vad innebär det för vår syn på omvärlden och på historien om den utgår från kontext och förväntningar? Varför ifrågasattes inte kvinnan på Björkö så länge hon var en ”man”? Detta är de frågor Hedenstierna-Jonsons forskningsrapport kanske i stället borde få oss att fundera över.
Våra förväntningar riskerar att osynliggöra inte bara kvinnorna från historien. Om förväntningar på könsrollerna får oss att dra felaktiga slutsatser så riskerar det förstås att sudda ut människors berättelser oavsett kön.
Vilket är en ganska bra beskrivning av vad traditionella könsroller innebär: Vi tränas att pressa in mänsklighetens individuella berättelser i en grå, oföränderlig könsmall för att inte omkullkasta förväntade resultat. Och sedan dör vi.
