Med tanke på alla kända fördelar med cykling, bland annat hälsa, ekonomi, miljö, så är det anmärkningsvärt att det ändå går så långsamt att göra samhället mer cykelvänligt. Jönköpings kommun har långt kvar till att bli en cykelstad eller allra helst en cykelkommun. Trots detta ligger Jönköping 2017 precis över medel bland stora kommuner i den nationella jämförelsen Kommunvelometern. Det finns med andra ord kommuner som är ännu sämre. Och kommuner som är riktigt bra. Till bästa cykelkommun, för andra året i rad, utsågs Lund. Grattis! Förstaplatsen motiveras så här: ”Lunds höga placeringar genom åren är ett tydligt bevis på ett systematiskt och långsiktigt arbete”.
Det är den ideella och oberoende föreningen Cykelfrämjandet som håller i Kommunvelometern. Cykelfrämjandets mål är att genom cyklingen verka för ett hållbart och hälsosamt samhälle.
Jönköping har dock gjort en uppryckning sedan fjolårets mätning. Upphöjda cykelöverfarter, resvaneundersökningar, cykelförvaringar vid infartsparkeringar och arbetet med kommunal cykelplan är några glädjande anledningar till att vår kommun rör sig i rätt riktning. Vad det blir av cykelplanen återstår att se. Att prioritera innebär ju att välja bort.
Lyckas den hyfsat cykelvänliga Centern styra Betongmoderaterna och ratt-Muffarna på rätt väg? Att satsa på cyklister och kollektivtrafik, vilket hänger ihop, handlar inte bara om fysisk infrastruktur. Det är när det kommer till hur det begränsade utrymmet i staden skall användas som det bränner till.
I regionpolitiken är Alliansens gröna röst, Centern, inte lika tydlig. Inställningen har hittills varit sval och förslag som främjar cyklingen applåderas inte av ansvarigt regionråd Rune Backlund (C). Inom Alliansen är det ett par av de andra partierna i alliansens minoritetsstyre som tack och lov verkar ha förstått en del av cyklingens många fördelar. Vilket är lämpligt då regionen ansvarar för folkhälsa i länet samt infrastrukturen utanför tätorterna.
Tyvärr är tempot för lågt och viljan för svag för att möta medborgarnas efterfrågan och miljöproblemens behov av akuta lösningar.
Nu i våras släppte regeringen (äntligen) den nationella cykelstrategin. Ett av fokusområdena i cykelstrategin är just folkhälsan. Ett av vår tids största folkhälsoproblem är stillasittandet. Även om cyklingen har ökat och i vissa kretsar till och med blivit hipp så går det åt helt fel håll inom andra grupper.
Bland barn och unga minskar cyklingen. När jag växte upp på 1980-talet var cykelstället vid min låg- och mellanstadieskola, Örserums skola, fyllt till sista plats. Den tråkiga och allvarliga trenden med minskat cyklande bland barn och unga återspeglas i att samma cykelställ numera inte ens fylls till hälften. Att det är så här är inte barnens fel utan föräldrarnas, som skjutsar barnen i bil i stället. Att cykla är frihet och tyvärr inskränks barnens frihet då de inte tillåts cykla.
Under 2017 skall Region Jönköpings län ta fram en Regional cykelstrategi. Det finns mycket att göra och en framgångsfaktor för att cyklingen skall nå sin fulla potential i vårt län är att stat, region och kommuner samverkar. Cyklisten likt andra trafikanter behöver komma fram säkert och inom rimlig tid. Hen skiter fullständigt i om det är Trafikverkets, Region Jönköpings läns eller någon av kommunernas ansvar att underhållet är utfört eller om det går att förvara cykeln säkert vid bytespunkterna. Allt ska bara funka!