Ledare: Våren öppnar upp våra vänliga sidor

Hittade murklor i helgen, lite tidigt kanske, det är ju bara mars ännu, men man blir glad och påminns om att när våren väl börjar så kan den ta en väldig fart. Jag lägger ut ett foto på min lilla murkelskörd och vips så är det en lång rad FB-vänner från när och fjärran som ”gillar” och gläds med mig och det lilla vårtecknet. Våren öppnar upp våra vänliga sidor och vår förmåga att glädjas med andra. Jante är borta och vi kan alla känna glädje över att vara och göra något. Tänk om den där Jante kunde vara borta, för alltid. Han/hon som slår ner den som sticker ut och/eller upp och hindrar de goda positiva krafterna från att få råda. 

Det är onekligen lite destruktivt att tala om Jante när vi möter våren med glada tillrop och leenden över allehanda vårtecken, därför går den här texten i glädjens tecken:

Jag är glad över att jag tog mig tid att besöka Hällefors folkhögskola i lördags på öppet hus. Massor av människor besökte skolan och många glada och trevliga deltagare och personal på skolan mötte upp, hälsade välkommen och bjöd på allehanda läckerheter från när och fjärran. Jag fick också möjlighet att se ett par av de monologer som har tagits fram och framfördes av deltagare på teaterkursen, monologer som berättade om deras liv. Mycket starkt och engagerande. Jag är glad över att de orkar berätta sina berättelser trots att de är gripande och dramatiska. Berättelser om förtryck på grund av hudfärg och funktionsnedsättning. Berättelser som är viktiga och angelägna att berätta.

I helgen hade vi våra årsmöten i byn (Björksjön), Vägsamfälligheten och Byalaget. Vi kör dem samtidigt eftersom de båda mötenas deltagare i huvudsak är samma personer. Ett 15-tal personer samlades i vårt lilla Missionshus, god uppslutning med tanke på att vi enbart är ett dryga 10-tal familjer som är bofasta i byn, några fler är vi som har andelar i vägen, men ändå. Vi gick igenom vad vi hade gjort under förra året i form av berättarkvällar, utflykter och annat trevligt och vi planerade för årets aktiviteter, arbetsdag i byn och på vägen, loppis med mera. Det är glädjande att vi lyckas hålla våra föreningar vid liv, att vi har trevligt på våra möten och att vi tillsammans arbetar för en utveckling av vår by.

Idag är jag också glad över att det röd/gröna blocket med Stefan Löfven i spetsen ligger bra till opinionsmässigt. Glappet mellan höger- och vänsterblocken är fortsatt stort och man kan börja tro på ett regeringsskifte eftersom tidigare erfarenheter har visat att den stora skillnad som är nu inte är så lätt att hämta hem.

I veckan har jag också varit på rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO:s, verksamhetskonferens. Cirka 150 personer från hela landet samlades för att diskutera en rad gemensamma angelägna folkhögskolefrågor. Jag kan glädjas över att trots att frågan om ett långsiktigt hållbart samhälle har levt så länge så lever den än. Det finns nog inte många verksamhetskonferenser som inte har något inspel på hållbarhetsområdet. Vi fick lyssna på Johanna Stål som pratade om nio hållbarhetstrender. Hon pratade bland annat om att bilen ersätts av cykeln som transportmedel av allt fler, hon pratade om att vi har behov av att härma naturen och att vi återvänder till våra rötter och den kunskap som finns om livet och livsstilar i tidigare generationer. 

Men framförallt så tog jag med glädje till mig det faktum att vi i allt högre grad vill söka lösningar på vardagens problem tillsammans med andra. Vi gör det tillsammans, igen, den gamla fina folkrörelsetanken: ”Vi går samman för att hitta gemensamma lösningar på gemensamma problem”. Det känns verkligen hoppfullt, förmodligen viktigt och absolut nödvändigt.