Det försvann nästan i vågen av corona-nyheter i slutet av förra veckan. Men det är värt att stanna upp en stund vid beskedet från Europadomstolen för mänskliga rättigheter om att de svenska barnmorskorna Ellinor Grimmarks och Linda Steens fall om att kunna vägra att utföra aborter inte kommer att prövas.
Den här processen, där två barnmorskor med hjälp av lobbypengar från den amerikanska antiabortorganisationen Alliance Defending Freedom (ADF) har försökt få rätt att vägra att ge vård, har redan slukat orimligt med tid i det svenska rättsväsendet. Det har drivits hos Diskrimineringsombudsmannen, i tingsrätten och i Arbetsdomstolen. Överallt har det slagits fast att nej, det går inte att vägra att utföra lagstiftad vård och hänvisa till sin personliga tro. Det var alltså rätt att inte ge barnmorskorna en anställning när de meddelade att de inte ville utföra alla de uppgifter som ingår i jobbet.
Men barnmorskorna nöjde sig inte med det utan tog det vidare till Europadomstolen som nu alltså meddelar att fallet inte kommer att prövas. I sitt beslut skriver domstolen att den svenska rätten till abort står över barnmorskornas religiösa övertygelser. Försöket från antiabortlobbyn att undergräva den svenska aborträtten via domstolarna har alltså fallit. Domstolen skriver till och med att påståendet att det här skulle handla om ett diskrimineringsärende är synnerligen ogrundat.
Det är extra viktigt i en tid då kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar utmanas öppnare och mer aggressivt än på länge av det nya blåbruna blocket i svensk politik, inspirerade av högerextrema framgångar i Europa och USA. Självutnämnda feministen Ebba Busch (KD) talade under förra året om så kallad samvetsfrihet som en mänsklig rättighet. Och Sverigedemokraterna släppte visserligen kravet på sänkt abortgräns under senaste landsmötet för att bli mer salongsfähigt, men har länge och intensivt drivit frågan. Jimmie Åkesson själv vill minska antalet ”oönskade graviditeter” och har sagt att aborter är något som främst förekommer i ”fallerande familjer”.
De två barnmorskorna får nu inse att det inte är en mänsklig rättighet att få arbeta som barnmorska. Vill man av personliga skäl slippa utföra aborter, dela ut dagen efter-piller och sätta in spiraler så finns det ett lätt sätt. Ta ett annat jobb. Det behöver inte ens vara utanför vårdsektorn. Är du sjuksköterska inom vilken annan specialitet som helst i vården så kommer ingen knacka på dörren och tvinga dig att utföra aborter. Så det här har aldrig någonsin handlar om rätten till ett arbete, det har hela tiden handlat om att inifrån försöka slå hål på den bästa och mest progressiva abortlagstiftningen i världen.
Det har heller aldrig någonsin handlat om att rädda liv. I länder där vårdvägran är okej, som i Italien, där har du på pappret rätt till abort men i praktiken kan det vara svårt att hitta en gynekolog som faktiskt utför dem. Resultatet när det inte finns tillgång på säkra och lagliga aborter blir alltid osäkra och olagliga aborter, med risk för kvinnornas liv.
Efter Europadomstolens beslut skrev 77 kristna ledare (ja, 60 av dem är män) från bland annat Frälsningsarmén, Livets ord, Katolska kyrkan och Svenska kyrkan en debatt i tidningen Dagen där de säger att de kommer att fortsätta att arbeta för samvetsfrihet för att ”alla är vinnare när våra fri- och rättigheter hedras”. Men när någon använder sina egna fri- och rättigheter som ett slagträ för att begränsa andras, då är vi alla förlorare.
