Var tionde är arbetslös medan Mats Persson tjatar om Yasin

Vore det inte för vår dramatiska omvärld skulle du ha läst ett hundratal rubriker om arbetslöshetssiffrorna vid det här laget. Hade vi haft en rödgrön regering skulle vi inte ha pratat om annat.

Men nu styr Trump USA och liberalen Mats Persson styr Arbetsmarknadsdepartementet, så våra ögon riktas åt andra håll än den hårresande siffran 10,4 procents arbetslöshet.

Läs den siffran igen. Var tionde svensk var enligt SCB arbetslös i januari. Det är 114 000 personer fler än i januari förra året. Siffror långt lägre än så har fått det här landet att skaka förut, men just nu vill ansvarig minister att vi istället pratar om festivalbokningar för en hiphopartist, vilket jag lyfte när jag debatterade med Persson i SVT Morgonstudion (28/2).

Mats Perssons och regeringens arbetsmarknadspolitik är strikt begränsad till det som kallas ”Arbetslinjen”. Den innebär sänkta skatter för den som arbetar och ständigt försämrade sociala skyddsnät för den utanför arbetsmarknaden.

I början av februari aviserade Mats Persson ytterligare skärpta sanktioner för arbetslösa som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Det ska bli lättare att bli av med ersättning från a-kassan, en ersättning som kan ta flera månader att få från första början.

Nästan lika hög arbetslöshet i handeln som under pandemin.

”Vi är nästan tillbaka på nivåerna som rådde under pandemin”, sa Pernilla Nilsson, föreståndare för Handelsanställdas a-kassa, till tidningen Handelsnytt förra månaden. Alltså: nästan lika många arbetslösa inom handeln som under pandemin. Vi minns de år då affärer och restauranger bommade igen och vi höll i plånböckerna så att knogarna vitnade.

Inom handeln, liksom inom vården och omsorgen, är deltidsarbete vanligt. När regeringen sänkte taket och höjde kraven i a-kassan innebar det att dessa grupper fick uppemot 2 500 kronor mindre i ersättning efter 20 veckors arbetslöshet. För en byggnadsarbetare kan det handla om en förlust på över 12 000 kronor efter skatt i månaden.

Hur människor ska ha råd med sin hyra under arbetslöshet vet bara Gud, men för Mats Persson handlar allt detta om att skapa “ökade incitament för arbete”, en regim vi levt under i snart 20 år då Fredrik Reinfeldt tog regeringsmakten med dåvarande Alliansen.

Säg mig, Mats Persson: om arbetslinjen verkligen var ett effektivt verktyg mot arbetslöshet, borde vi inte, vid det här laget, se en minskad arbetslöshet snarare än ökad?

Hur många fattiga barnfamiljer behöver Sverige ha?

Eller har människor blivit ännu latare, trots att våra sociala skyddsnät gröpts ur under hela 2000-talet? Det verkar regeringen trots allt tro eftersom man också föreslagit ett generellt bidragstak. Experter har sågat det längs med fotknölarna då effekten på sysselsättningen tros vara marginell och för att förslaget mest ser ut att skapa fler fattiga barn i Sverige.

Så när tänker sig regeringen att arbetslinjen ska ge effekt? Om ytterligare 20 år? Hur många fattiga barnfamiljer behöver Sverige ha för att driva tillbaka arbetslösheten till, säg, fem procent?

Bortom regeringens fantasier ser det ändå ut som att det är något annat än arbetslösas brist på lidande som driver på utvecklingen. Samhällsekonomin har stagnerat medan mat- och bostadspriserna skenat. Den globala handeln har kärvat ihop på grund av krig, torka och konflikter som stör ut eller försvårar sjöfartstransporterna.

Vad Trumps föreslagna tullar mot omvärlden har för effekt på allt detta återstår att se, men klart står att Sverige behöver en betydligt mer skicklig arbetsmarknadspolitik för att hantera samtiden än den vi har.

Allt fler och fattigare arbetslösa är ett uselt försvar i kommande handelskrig. En sanning Mats Persson inte lär höra förrän Yasin sjunger om det i P3.