BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Nu varnar allt fler om att en ekonomisk kris tornar upp sig vid horisonten. I stormens öga står en uppblåst och övervärderad bostadsmarknad med tillhörande överskuldsatta hushåll. Tankesmedjan Katalys släppte häromveckan en rapport där man varnade för en kommande kris. Rapporten handlade om finansialiseringen av Sverige, den process som gjort vår tillväxt skuldledd, istället för att drivas av ökad produktivitet. Den process som gjort finanssektorn allt större och där vi sett bankvinster på 100 miljarder per år de senaste åren. Vår tillväxt har gått på anabola steroider och pengar har pumpats ut i form av högre och högre bolån. Författaren och journalisten Per Björklund kallar det i sin bok ”Kasinolandet” för en sorts privatiserad keynesianism.

Varför har jag då sparat detta utklipp om Anders Borgs profetia? För att jag befarade att han hade rätt och för att vi måste förbereda oss som kollektiv. Vi kan inte sitta som Olof Palme sägs ha gjort 1985 när Kjell-Olof Feldt föreslog en avreglering av kreditmarknaden, ett beslut som skrev om Sveriges historia, och säga: ”Gör vad ni vill, jag begriper ändå ingenting”. Vi måste sätta oss in i och förstå vad som står på spel.

Det här kan låta cyniskt, och jag önskar mig verkligen inte en ekonomisk kris, men en kris är också en öppning. Systemet som lovade mer åt alla, står med byxorna nere. När det händer måste vänstern ha ett svar. Extremhögern har haft sin gameplan klar sedan länge – skyll allt på invandrare.

När jag pratade med den isländska före detta politikern Birgitta Jónsdóttir tidigare i år så hon bland annat så här: Jag känner till chockdoktrinen och jag vet att den fungerar åt båda håll. Begreppet chockdoktrin myntades av Naomi Klein, i boken med samma namn, där hon beskriver mönstret av att impopulär ekonomisk politik ofta genomdrivits när samhällen befinner sig i ett tillstånd av chock. Sammanfattat före henne av den nyliberala ekonomen Milton Friedman som: ”Endast en kris – verklig eller inbillad – kan åstadkomma verklig förändring”.

Birgitta Jónsdóttir menade att det också går att förändra i rättvis riktning när samhället skakas. Hon syftade på efterspelet till den isländska finanskollaps, som var den femte största i världshistorien, efter vilken regeringen tvingats bort efter enorma gatuprotester. Planen som Birgitta Jónsdóttir och andra aktivister kom fram till var ett hit-and-run-parti, som skulle ta sig in i parlamentet, kämpa mot åtstramningspolitiken och demokratisera konstitutionen. Målet var att rida på ilskan och förändra politiken i rättvisare riktning. Att snabbt förändra när öppningen fanns. Här finns inspiration att hämta.

Så vilka krav behöver vi ha i rockärmen om eller när öppningen kommer? Här är några förslag: För det första måste vi säga nej till åtstramningar för de som har det sämst, det är inte de mest utsatta som ska betala för krisen. Vi måste också kräva ett stopp på bankfesten. Banker är infrastruktur, något som vi bör driva gemensamt. Skuldsatthet måste vidare adresseras som en social kamp. Vänstern får inte haka på de fördömanden av skuldsatta som kommer som ett brev på posten efter en krasch. Vi måste också återskapa den sociala bostadspolitiken, och säkra tillgången på hyresrätter så att människor inte behöver skuldsätta sig.

Skulle svensk ekonomi krascha, så ska vårt fokus inte ligga på att åter bygga upp den. Fokus måste ligga på att bygga om den, med målet att få en ekonomi som servar flertalet istället för fåtalet, och ett jämlikare och mindre krisbenäget samhälle.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.