BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Många äro kallade men få kan leverera. Löfven har under hela sin tid som statsminister lobbat om mittenpolitikens uppvaknande i hopp om att få till en samförståndsregering ihop med något fler borgerligt parti än Miljöpartiet. Han hade nog hoppats på Centerpartiet men det blev en snöplig fnurra på tråden redan från början när han föste undan Annie Lööf i tv-debatten.

För att det ska vara någon vits med att kunna köra i mitten förutsätter det alltid att någon före dig har stakat ut en säker och tydlig kurs och att alla som färdas är med på det.

Om alla smetar runt i mitten och aktar sig för att ta klivet till vänster eller höger så blir politiken och därmed vårt samhälle inte bara tråkigare utan också utan kalibrering. Man kan hamna var som helst.

Nu kanske du tycker att det inte spelar så stor roll i ditt eget liv men glöm det. 

Rakt in i Sundsvall betyder det att endera bygger vi flera hyresrätter för att det behövs eller så flera dyra bostadsrätter som kräver dyra lån. Endera strävar vi efter en likvärdig skola eller så hyllar vi friskolors upplägg med vinstdrivande disciplin för såväl elever som personal. Vi kan satsa på sjukvård efter behov eller så tycker vi att det är okej att fixa oss före via privata försäkringar oavsett sjukdom. Miljö och klimat i produktionen kan endera ses ur ett rent näringslivsperspektiv eller som en nödvändig investering i vår egen framtid.

När man som nu i debatten hävdar att den socialistiska tanken är på tillbakagång i hela Europa vill jag påminna om den successiva och i flera decennier långa högergir som hela samhällen tagit. Vilket gör att bara för att ett parti kallar sig Socialistiska jämlikhetspartiet eller Det enda miljöpartiet och har partiprogram som hävdar jämlikhet och miljö så behöver det inte betyda att deras agenda består av beslut som resulterar i jämlikhet och miljönytta. Eller om ett parti säger sig vilja öppna sitt hjärta så kan det i realiteten betyda hjärtlösa lagförändringar.

Därför hävdar jag bestämt att vänster-högerskalan lever i allra högsta grad. Att de gängse normerna för vad olika partier kallar sig och vilken politik som de för har luckrats upp inte beror på att den socialistiska tanken skulle vara död utan mera att partierna inte har någon riktigt bra ideologisk kompass som passar i vår tid. Se på hur Macron i Frankrike hyllas som det moderna sättet att hantera frågan om vänster-höger. Man tar lite från varje sida och hoppas på det bästa.

Som en Facebookvän nyss sade: ”Varför ha makten att förändra om det inte märks skillnad på vänster och höger?”