Listan på vad man får för skattepengarna kan göras lång och ibland tar vi nog en och annan del av vårt välfärdssamhälle för givet. Men om jag tolkar poängen rätt hos Leif Östling så verkar han vara av åsikten att en man i hans ställning med den förmögenhet han har ska kunna avkräva bättre välfärd än den som mindre pengar har.

Här går vår tydliga gräns i högerns och vänsterns politiska linje! Du kan köpa dig vad du vill för dina pengar Leif, köp dig en dyr hobby eller investera i ett boende som jag och mina kollegor bara tror finns på film, men tro inte att ditt liv är mer viktigt att rädda än någon annans. Det kan låta hårt men det är ju exakt detta som skulle bli konsekvenserna av ditt resonemang. Om du ska få bättre sjukvård för pengarna än någon annan eller säkrare vägar att köra på än andra. Den andra typen samhälle med en tydlig uppdelning för de rika och de fattiga är omodernt i ett upplyst samhälle.

I det här samhället har vi ingått ett samhällskontrakt som innebär att jag gör rätt för mig och betalar efter förmåga till samhället och får från samhället efter behov. Jag är mitt i livet och är frisk, nu betalar jag igen mina skolår och betalar pension till landets pensionärer. Det är idén som har gjort vårt samhälle till ett av världens bästa att leva i. Här har alla en chans! Det är inte för inte som organisationerna som företräder de anställda utan miljonerna kommer att fortsätta göra vad vi kan för att verka för ett solidariskt samhälle byggt på en idé om att oaktat inkomst så har vi alla samma mänskliga värde.

Men som Leif beter sig och gömmer sina pengar undan vår beskattning så är det ju faktist snarare jag som betalat för dig Leif, i alla fall utifrån förmåga. Det är ju vi som inte har en massa miljoner över och kan gömma dem någonstans som också är de som gör rätt för oss gällande beskattningen och som står upp för välfärdssamhället.

Det talas ofta om att Sverige tar ut orimligt mycket skatt. Historien om Pomperipossa i Monismanien må stämma för sin tid, men sådan är ju inte verkligheten längre.

För att klara välfärdens utmaningar framåt så måste resurserna som är ämnade åt välfärden stanna i landet. Är man folkbokförd i Sverige så bör man skatta här. Driver man företag i Sverige så ska det också skattas här. Och som jag nämnt tidigare, välfärden ska inte vara en affär att bli miljonär på, men om det är vad skatten räcker till så kanske finns det en möjlighet att sänka den. Alternativt att ge en kvalitet som skulle duga även för Leif Östling.