Bråvallafestivalen kommer i dagarna samla drygt 50 000 besökare på en och samma plats. På bara några år har den lyckats etablera sig som den ledande festivalen i Sverige och ligger till grund för hur Norrköpings kommun nu promotar Norrköping som en plats för musik. På Bråvallafestivalens hemsida meddelas att om du inte accepterar att gemenskap bygger på respekt, omtanke och civilkurage är du inte välkommen, en logik som blir lite naggad i kanten när du längre upp på sidan också får rådet att inte utforska de oupplysta områdena nattetid. Det här är ingen ovanligt retorisk vurpa. Att å ena sidan försvara allas rätt till olika arenor och å andra sidan varna visa grupper att vistas där.
Den 10 januari i år presenterade Brottsförebyggande rådet (Brå) den Nationella trygghetsundersökningen för 2016. Där visas en betydande ökning av antalet kvinnor som är inte vill gå hemifrån när det är mörkt ute, främst av rädsla för sexuella övergrepp. ”De får en allvarlig inskränkning av sin rörelsefrihet som ingen ska behöva känna” sa Erik Wennerström, generaldirektör för Brå, till SVT när undersökningen lades fram. Han hade inget svar på varför oron ökat, men hänvisar bland annat till debatten om sexuella överfall på festivaler. Han vet heller inte vad som kan göras för att motverka problemet, men inrikesminister Anders Ygeman säger i samma artikel att kanske skulle kameraövervakning minska antalet brott i utsatta områden.
ETC:s krönikör, författaren och debattören Maria Sveland, behandlade Unizons senaste konferens; Porren – elefanten i rummet i sin senaste krönika (ETC 2017-06-19). Hon beskriver hur det som för 30 år sedan var mainstreamporr i dag återfinns i reklam och filmer och att det som i dag kallas för mainstreamporr i stället är sexuella akter där merparten uppvisar någon form av fysisk aggression. Om vi kopplar ihop detta med att genomsnittsåldern för att börja titta på porr är tolv år inser vi snabbt att det som kvinnojourerna möter är den sorgliga effekten av det som Maria Sveland kallar ett nytt folkhälsoproblem.
Vår 17-åring hemma förbereder sig som bäst för Bråvallafestivalen ihop med sina vänner. Prat om kläder och smink samsas med diskussioner om att aldrig gå ensam och alltid ha mobilen laddad. Jag vill inte kännas vid den gnagande oro jag har i maggropen. Vill inte vara del av den negativa statistiken som Brå presenterar. Jag vill lita på den trygghet som vår 17-åring utstrålar. Men ska hon få den unika upplevelse av Bråvallafestivalen som arrangören utlovar, behöver vi vuxna ta tag i det här. Vi måste prata om hur sexuellt våld konsumeras och försvaras samtidigt som vi vet hur det leder unga män in på en bana där de tror att aggression hör ihop med sexualitet. Samtal om porr, sexuellt våld och allmän gränslöshet måste upp till ytan. Upp vid alla frukostbord, in i alla personalrum och framför allt fram i våra klassrum. Gör allt. Låt Ygeman sätta upp kameror. För vi kan inte låta elefanten i rummet vinna.