BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Vi har något i vårt svenska samhälle som ses som otroligt självklart, fast det har enorma negativa effekter, både för samhället och individen.
Det är alkoholen som är det eldfängda ämnet. För flertalet blir det inte festligt utan alkohol. Det är så djupt rotat i folksjälen, att det anses som det normala. Nubbe till sillen, "Helan går" sjungs glatt till middagen. Den som inte vill vara med hånas och förlöjligas, anses som tråkmåns och hamnar utanför gemenskapen. Förmildrande omständigheter är att köra bil och vara gravid, då är det okej att avstå. Men om jag nu varken är gravid eller kör bil och ändå inte vill dricka?
Jag tror att merparten av människor i samhället är "medberoende". Vi känner väl alla till någon släkting, kompis, arbetskamrat eller granne som dricker lite för mycket ibland. Vi hjälper kompisen att komma hem, låtsas inte om ifall arbetskompisen kommer bakfull på jobbet, blundar när dagisföräldern luktar sprit när hen hämtar sina barn. Alla är tysta, ingen törs ta upp frågan. För då kan man bli attackerad, inte bara av den som dricker, utan också av dem som dricker "lagom". Det sorgliga är att lagom lätt kan slå om till för mycket. Jag har också varit mycket feg på den punkten, det är inte lätt att säga till sin arbetskamrat att man är orolig för att hen dricker. Den som dricker tycker inte att hen dricker för mycket.
Det är så sorgligt att se människor förstöra sig själva med sitt drickande. Och inte bara sig själva, utan även deras partner, barn, vänner, alla i omgivningen blir påverkade, men den som orsakar det hela vill inte ta till sig sin negativa effekt på andra. Det som ofta händer är att hen gör sig själv till åtlöje, sedan kan det bli bråk, skadegörelse och våld. Jag kommer ihåg när barnen var små och blev sjuka lagom till fredag kväll. Sitta och vänta med ett sjukt barn på akuten på Linde lasarett, medan den ena killen efter den andra raglade in, fulla och med blodet flödande från diverse kroppsdelar, var inte så kul. Och hur mår de dagen efter?
Så, vad kan vi göra? Och hur? Det finns inget lätt svar på den frågan. Det är ett känsligt ämne. Våga prata. Lättare sagt än gjort.
Kanske säga: "Jag är bekymrad. När du dricker så blir du lätt arg och aggressiv, så jag blir rädd och känner mig otrygg och ledsen. Jag skulle bli mycket gladare om du inte drack." Eller "När du kommer till jobbet på måndagar, så är du alldeles skakig och har svårt att fokusera. Du har kanske druckit för mycket i helgen? Vad kan vi göra för att du ska må bra?" Det finns lika många lösningar som problem.
Det var en kille som vaknade på morgonen efter en helkväll, blinkade och sträckte på sig. Han undrade var han var och vad som hade hänt. Var var han? Då hade han åkt hem till sina föräldrar och låg och sov mellan dem i sängen. Han var 27 år!
Fest är god mat, trevlig samvaro, musik, dans, lekar, tävlingar, och visst törs vi sjunga också!
Varför inte försöka?