Ekonomin är ansträngd i många kommuner och hårt ställs mot hårt i budgetar. Skola, äldreomsorg, vägar och räddningstjänst är exempel på utgiftsposter som konkurrerar med varandra, och dessutom utmanas av skattesänkningar. Hur vi prioriterar blir allt viktigare och för invånarna är det värt att hålla koll på sina lokala politiker. I alla fall om man värderar kommunens äldreboenden, som enligt Centerpartiets vikarierande partiledare Anders W Jonsson nu riskerar att konkurreras ut av miljömässigt och ekonomiskt ohållbara flygplatser.
Flygtrafiken har minskat drastiskt under året. Det har skapat en svår situation för kommuner som redan innan pandemin sponsrat sina regionala pengablödande flygplatser. I krisen har januaripartierna som tur är – om man nu tycker så – kommit överens om ett stödpaket för att hålla liv i flygplatserna. En miljard kronor ska läggas på de redan innan ekonomiskt ohållbara verksamheterna.
Detta har fått många att höja på ögonbrynen. När varje skattekrona ställs på sin spets är det många som undrar om det just är små flygplatser vi ska rädda. Ingen har dock varit lika tydlig med exakt vad som krävs för att hålla de skattesubventionerade flygplatserna öppna, än centerledaren Anders W Jonsson.
– Nu när intäkter från flyget helt rasat och i princip helt försvunnit, så har ju valet i de här kommunerna varit att lägga ner ett äldreboende eller behålla den regionala flygplatsen. Nu behöver de inte fatta det beslutet, säger han till Ekot om stödpaketet.
Det här borde oroa de äldre, för man kan fråga vad som händer nästa år, eller om fem år, när stödpaketet försvunnit men flygplatsernas ekonomi fortfarande ligger på minus.
Den extra miljarden är inte heller de första skattepengarna att landa i flygbolagens kistor. Redan innan subventionerades flyget enligt Naturskyddsföreningen med minst 8,4 miljarder per år, vilket många tycker kan motiveras. Turism, regional tillväxt och självklar tillgänglighet är tunga argument för att hålla liv i verksamheterna. Det är viktiga argument, inte minst då många tågsträckor nedprioriterats eller försvunnit sedan flygplatsernas inträde. Om vi inte haft klimatet att tänka på kanske den extra kostnaden för skattebetalarna kunde accepteras.
Hur vi än ser på det är däremot flygplatserna miljömässigt oförsvarbara. Idag släpper svenskens flygande ut över ett ton koldioxid per person och år. Det motsvarar Stockholm/Spanien tur och retur. Problemet är att varje person framöver bara kan släppa ut ett ton totalt för att nå klimatmålen. Då ska mat, boende, övriga transporter och konsumtion också få plats inom den utsläppsbudgeten. Och idag släpper bara maten ut två ton per person och år. Det visar hur stora förändringar vi behöver göra. Okynnesflyg får knappast plats i den budgeten.
Vi får inte glömma att vi pratar om gemensamma resurser. Här diskuteras inte en fungerande marknad, utan en verksamhet som behöver ta del av det offentliga för att överleva. Det är förvånande att man som partiföreträdare mitt i en social kris kan visa sig så ambivalent i sina värderingar. För just nu borde vi väl ändå ta extra hand om de äldre, inte sätta dem i ännu svårare situationer?
Grundfrågan är till slut hur vi ska använda våra gemensamma resurser, och Jonssons uttalande visar en tydlig konflikt. Ska vi prioritera omsorg eller fossila verksamheter? Ska skatt gå till äldreboenden eller flygplatser? Ska vi bygga för en hållbar framtid, eller äventyra den?
PRENUMERERA PÅ NYHETSMAGASINET ETC
Den här artikeln kommer från Nyhetsmagasinet ETC
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
