För kom ihåg, de som röstade på partierna i förra valet röstade på att inte gå med i Nato. Inget parti gick då till val på anslutning som sin direkta agenda.
Hur mycket världen än kan ha ändrats så finns det självklart tid att låta medborgarna fatta beslut som ändrar all försvars- och utrikespolitik. För det är ju det som sker med en Nato-anslutning, oberoende om man är för eller emot måste man erkänna detta enkla. Medlemskap är lika systemförändrande som EU-medlemskap eller EMU-anslutning, det ändrar ramar och regler och det ändrar framtida politik.
Rätt eller fel, det är ju det som ska diskuteras.
Men att inte folkomrösta i frågan är fullständigt fel.
Orsaken till att man inte vill är patetisk. Det handlar om valtaktik från de två sidorna (som snart blir en). M vill pressa på för att göra frågan till valvinnare, S vill pressa på för att slippa frågan i valet. Självklart hittar de borgerliga propagandisterna (som Dagens Industris opinionssidor och intervjuer) på formella orsaker till brådska. Man försöker måla upp Sverige som ett oskyddat krigsmål, trots att landet är omgivet av Nato-länder och trots att ingen tror att Ryssland skulle ha kraft att invadera när man knappt klarar av det krig man redan startat.
Krigsindustrin Saab lobbar på och erkänner att det höjer marknadsvärdet rejält och skapar helt nya utvecklingsmöjligheter för bolaget. Militären gör sina ”hotbilder” till propaganda i tv och ”experter” förklarar att det nödvändiga är nödvändigt för att det är… nödvändigt.
Det här är inte en demokratisk diskussion.
Det är att utnyttja en rädsla, en otrygghet, till att få igenom ett beslut utan folkets medverkan annat än i opinionsundersökningar.
Men sådana styrs ju faktiskt till stor del av vad som berättas.
Samtidigt kan inte vänster och fredsrörelse bara köra repeat på gamla diskussioner. Det är inte Olof Palmes omvärld vi lever i, det har hänt saker som förändrar och frågan är hur mycket de betyder i just Nato-frågan.
Själv vill jag påstå att det nyliberala experimentet i Ryssland fött fram en regim som blivit alltmer fascistisk. Det folkmord man utför i Ukraina, detta vanvettiga sönderskjutande av städer med alla civila offer, är något oerhört. Ryssland är absolut inget offer för andra staters agerande, Ryssland är en imperialistisk stat som motiverar sin expansion med förakt för andra folk, nationalism utan gräns och med fascistiska idéer kring det egna ”folket”.
Lägg till att vi för första gången i historien sedan andra världskriget fått en nation som öppet hotar använda sina kärnvapen i krig om någon stat hindrar dem från att ta det ledarna anser att de har rätt att ta. En nation som ”inte finns” till exempel. Ja, Ukraina.
Det är klart att förändringen av Ryssland måste diskuteras och det är klart det ändrar diskussionen om Nato. Men kanske med andra slutsatser än de som bara säger medlemskap.
Vilka?
Ja, det är ju det diskussionen måste handla om.
Och det blir ingen diskussion utan folkomröstning.
Jag gjorde ett experiment för någon vecka sedan. Jag berättade för några vänner att jag kanske svängt, att jag vid en eventuell folkfomröstning nog skulle rösta ja, och jag motiverade det med Putins fascism och med att vi redan anslutit oss till Nato, det finns ingen neutralitet eller alliansfrihet i verkligheten. Jag drog de där argumenten som många nyvunna Nato-vänner inom S drar.
Problemet var reaktionen på mitt beslut, jag möttes av chock och ilska och efter ett tag påståenden om förräderi mot saken. Reaktionerna byggde (tror jag) på rädsla istället för resonemang. Ryggmärgsreaktion. Men man vinner ingen politisk strid på ryggmärgsreaktioner och förräderianklagelser.
Reaktionerna gjorde i alla fall att jag nu skriver den här texten. Utan folkomröstning kommer vi varken framåt med demokratin eller med verklig förståelse för vad ett Nato-beslut kan innebära.
Det finns argument för och emot Nato som man måste möta ifall man vill övertyga någon.
Först detta med en fascistisk grannstat som är maktfullkomlig utan gräns. Se Butja. Mariupol. Borodjanka. Det viktiga är här att makten kommer från kärnvapen å ena sidan och å andra sidan från EU:s fossila politik där EU-ledare knutit sin energi till Rysslands och därmed gett Putin makten att ignorera folkrätt och avtal eftersom man bedömer att EU:s egenintresse gör att man kommer vika sig. Det är en win-win för Ryssland. Om EU slutar köpa får vi gas- och oljebrist med mycket högre priser globalt. Och de priserna gör att Ryssland får mer betalt för att sälja mindre olja, krigskassan fylls på oberoende av sanktion eller inte. (Det enda scenario där energibojkotten lönar sig för EU som makt är om den innebär toksnabb omställning med sol och vind. Men då kraschar dagens energiföretag och staterna måste ta upp den kostnaden.)
Men frågan kvarstår:
Ska Sverige stå utanför en allians som bekämpar en fascistisk stats expansion?
Sedan detta med USA:s roll i världen och Natos roll i USA:s militära apparat. Jag tittar mest på ekonomi när jag vill förstå skeenden. Det som sker globalt, för att möta krisen inom energi, mat och ojämlikhet är en historiskt stor upprustning, vi har en militaristisk expansion i alla länder, nya hot som ständigt motiverar ännu mer vapen. Det betyder en enorm överflyttning av resurser från löntagare, offentlig välfärd, matsubvention med mera till de gigantiska krigsföretagen och deras ägare globalt. Kolla börskursrusningarna! Det har pågått länge, mellan 2006 och 2015 ökade världens rustningar från 1 500 miljarder dollar till 2 000. Utan att vi märkt det har andelen privata poliser och privata militära förband vuxit så den överträffar offentlig expansion i samma områden.
Allt det här sker inte utan orsak, det är som om världens mäktiga stater rustar för energi- och matkrig och folkliga uppror, det är precis det som klimatrörelsen globalt varnat för och det påverkar självklart även synen på Nato. Officiellt är Nato en försvarsallians, men de senaste decennierna är det framför allt Nato som drivit krig och frågan är vilka nya krig som kommer när den globala krisen tar fart. Att Ryssland är imperialistiskt (liksom Kina) betyder ju inte att USA är mindre imperialistiskt.
Jag vill påstå att det beroende av amerikansk gas och olja som många stater nu tvingas till kommer innebära ännu mer beroende av amerikanska ”intressen” och ny plats för den arrogans och överlägsna förakt som Trumps regering visade världen. Bara det faktum att USA beslagtagit suveräna staters utlandsvaluta (dollar) är en helt unik situation globalt. Venezuela, Irak, Afghanistan, Iran och nu Ryssland – det här är utpressning på ekonomisk nivå som inte kommer minska ju starkare USA blir på världsarenan. När Salomonöarna gör avtal med Kina om en bas hotar USA direkt med militärt ingripande. (Salomonöarna ligger i Stilla havet, nära Australien.)
Nej, jag är inte för Nato. Min grundanalys är att USA är världens supermakt och jag bråkar gärna med de som försöker sprida bilden av ett fallande imperium. För det är inte sant. USA har aldrig varit så dominerande ekonomiskt och militärt och för borgare är det självklart att man vill in i Nato för att vara på den ”vinnande” sidan.
Som socialist ser jag istället huvuduppgiften att bygga motrörelser som kan skapa andra vägar, andra alternativ, speciellt i klimatkrisens skugga där USA, Nato, Ryssland, EU och Kina faktiskt alla kör mot avgrunden sittande på hypersnabba missiler.
Men allt detta – och mycket mer – kommer vi diskutera i Dagens ETC.
Just nu överskuggas nämligen alla analyser av den akuta frågan.
För det första måste vi ha folkomröstning.
För det andra: folkomröstning.
För det tredje: folkomröstning.
Och makten över den sitter idag Magdalena Andersson på.
Det är dags för Socialdemokraterna att ta sitt historiska ansvar här.
Folkbilda, folkdebattera, folkomrösta.
Allt annat är vanvett.