Det intressanta är ju inte att finna den stig bakåt där ett ursprung ska finnas, eftersom varje ursprung har ett ursprung och resan bakåt alltid hamnar i Afrika där vi alla är födda för inte så väldigt länge sedan.
Alla korkade rasteorier och ursprungsmyter har ju med modern teknik fallit samman till detta enkla.
Vi är alla barn från samma strand.
Om jag vänder de där kartorna som slutar med mitt namn och i stället tittar på förgreningen bakåt så händer något helt fantastiskt.
Redan inom det egna livet har jag ju hundratals levande släktingar, går jag bakåt en generation är det tusen som jag delar världen med och ju längre bakåt desto fler av dagens levande är kusinkusinerskusiner till mig och det vi kallar släkt förvandlas snabbt till mänskligheten.
Det finns en länk mellan mig och de som i dag lever i Beijing, Detroit, Kairo, Valparaiso (jo jag nämner städer jag gärna skulle besöka), det unika och fantastiska med att vara människa är ju att vi alla är medmänniskor. Vi är släkt!
Det vi kallar släkt är ju mer en organisering av äganderätt, vi försöker spåra ursprung för att förklara vem vi är eller varför vi är som vi är, men den verkliga magin är ju att trådarna faktiskt går så spännande genom vår dna att din granne kan vara närmare dig än du tror.
Vi är inga grenar på en stam, vi är inte löv, inte slutpunkter på något annat. Vi är som vattendroppar i en sjö, ett ständigt upprepat liv i förening.
Om man tänker tvärtom.
Eller tänk på att du inte är ensam ens i dig själv. Din kropp är egentligen bärare, vi kan kalla det hem, för miljoner mikrobakterier. Vi är inte en varelse, vi är hundratusentals och vi fungerar som enskilda kroppar bara för att vi klarar detta samarbete med miljoner varelser vi tror inte är ”jag”.
Det tycker jag är en rätt rolig tanke, vi är hem för andra.
Du är heller inte fångad i ett kroppsligt fängelse. Det där lärde jag mig på 80-talet då jag bytte kön under ett halvt år. Den som tror att människan antingen är man eller kvinna gör sig själv en fruktansvärd otjänst, det är att minska människan till två olika och därmed begränsa sitt liv och sin bild av världen.
Könet blir ett fängelse.
Men tänk tvärtom.
Det handlar inte om ett val mellan två ytterligheter, det finns tusentals kön, en fullständigt fantastisk virvel av egenskaper, möjligheter, drömmar och likheter som går mycket djupare och är mycket mer blandad i varje människa än ordet man eller kvinna.
Så.
Befrielsen är inte att byta kön.
Befrielsen är att bli fri från kön.
Det kom en katalog i brevlådan, den är intressant, det är 674 sidor reklam och information som har titeln Biltema på framsidan och som handlar om våra liv. Våra konsumerande liv.
Alla människor på bild skrattar och ler i denna jättekatalog. Utom de som provat regnkläder lustigt nog.
De första sidorna är speciella då bolaget där berättar om allt stöd de ger till cancerforskning och till föräldralösa barn i Manilla. Sedan visar man att 80 procent av plasten ska företaget minska, man tar sitt ansvar och man visar bilder på godståg som flyttar varor till butiken och berättar att de egna husen är miljövänliga och att betongväggarna bryter ner bilarnas avgaser och man berättar stolt att man har granit i golven så att det inte behövs kemikalier för att rengöra efter dagens arbete.
Allt detta inleder alltså en köpfest av prylar som går från tält över bromsskivor till rengöringsmedel. Den som går in i ett Biltema-varuhus känner också på doften att hela varuhuset luktar ny plast, det går inte att räkna all plast som själva varorna innehåller, det handlar inte om emballage, det handlar om själva produkterna och ska vi prata utsläpp är det ju kundens bilresa till varuhuset som är det största problemet, det är själva handlandet av allt som är klimatfrågan, inte golvets rengöring.
Det är klart handlaren vill att vi inte ska tänka så utan gärna fundera på stiftelsen man stöder eller korven som är så billig.
Men man kan besöka sommarbutiken och gå runt och räkna upp allt man inte behöver.
Det blir en fantastisk lista på allt man kanske redan har eller överhuvudtaget inte vill ha.
Som att gå på ett museum och se saker, inte för att äga eller ta hem, bara för att se.
Om man tänker tvärtom.
Nu ska man inte döma något bara på vad näsan berättar eller ögonen ser. Jag köper två cykelslangar för att byta och suckar när jag måste åka tillbaka och begära pengarna åter eftersom den ena sprack vid pumpning direkt och den andra hade läckage vid ventilen.
Ju billigare saker är på varuhusen, desto dyrare blir de.
Det är som det mesta när man tänker efter.
Tvärtom.
