Nej, det enda jag vill ha i julklapp är ju självklart ännu fler läsare.
Det är nämligen så jag tror vi tillsammans kan ordna så det blir röda jular även framöver.
2021 blev ju ett märkligt år. Dagens ETC har växt med 50 procent, läsare ger oss lovord för att vi agerar mer, avslöjar mer, vi kan dessutom skapa saker tillsammans och sprida en helt annan berättelse om världen än de blå tidningarna. (Ett JÄTTETACK för allt stöd till insamlingen är på sin plats här.)
Samtidigt har politiken fortsatt sin högervandring, de blåbruna kämpar för att göra SD presentabelt, alla gränser mot fascisterna är borttagna, näringslivet kräver det. Nu är det bara makten som gäller och Jimmie Åkesson ler i rutan. Oj, vad han ler.
Det finns samtidigt något desperat över de moderata inläggen, det är som att de börjat förstå att vinnaren sitter och myser eftersom SD vinner även om M/KD misslyckas. Vad gör M när Jimmie Åkesson blir större än Ulf Kristersson?
Att klimatpolitiken misslyckats inser de flesta, det har ingen betydelse vad man får fram för skrivningar i slutdokument, klimatet är inte berett att förhandla.
Det märkliga resultatet av det blir att svenska företag och deras medier startar en extremt högljudd kampanj för mer kärnkraft. Det är det enda de säger och de ropar det samtidigt som de ju verkligen har pengarna att satsa om de verkligen ville. Men ägarna vill uppenbarligen att staten ska reglera och styra och ge bidrag till något de själva inte vill investera i.
Samtidigt rullar den rasistiska politiken vidare, vi har en justitieminister som skryter över att få kan söka asyl – och det finns bara en tidning som berättar att flyktingsmottagandet var en ekonomisk succé för landet och kommunerna och att det aldrig har handlat om invandrare som en kostnad, det handlar om att satsningar på nya svenskar gör oss alla rikare. (Ja, det kommer ett samtal om årets viktigaste bok, ”Migrationsmyten” av Peo Hansen, snart i Dagens ETC.)
Nyliberalism, rasism, klimatförstörelse.
En välfärd som krackelerar.
Men en misslyckad politik kan vändas när tillräckligt många går samman och säger ifrån.
När miljoner demonstrerar är det större än Facebook, det här är viktigt, samtiden är inte så annorlunda än dåtiden, bygga motstånd handlar alltid om att vara många.
Det är inte fejkade Twitterkonton som styr politik, det är miljoner människor på gatan som verkligen kan ändra vad som är möjligt väldigt snabbt.
Men för att bli många måste man nå många.
ETC-tidningarna pratar idag med 450 000 människor under en månad. Det är fantastiskt. Men den dagen vi når en miljon kan vi göra ännu mer nytta. För jämlikhet, mot rasism, för klimat och mot klasspolitiken.
Ja det är enkla ord, enkla paroller, men bakom finns en verklighet som också måste berättas. Och när vi klarar att göra det reagerar väldigt många.
Det här begriper ju våra motståndare.
Jag tror mig veta att det snart kommernya angrepp på presstödssystemet, de stora tidningarna går i arm med de som inte tycker det behövs kritiska röster, vi kommer få se många radikala veckotidningar som får ge upp. Och de blåbrunas brunaste del vill självklart få bort den röst som Dagens ETC är.
Det är därför vi siktar på 20 000 prenumeranter före valet 2022, en sådan bred bas gör att vi kan klara ett kommande angrepp. Och då får vi också möjlighet att sprida tidningen till de tusentals som idag inte har råd att betala.
Så, åter till den kommande ledigheten. En röd jul.
Vad vill jag ha i julklapp i år?
En läsare till.
Och en till.
Ge bort tidningen till någon du känner som borde ha den.
Ge bort tidningen till någon som ännu inte vet att de vill ha Dagens ETC.
Det är den finaste julklapp jag kan få – och jag lovar att jag kommer ge tillbaka.
Kanske vi ses på turnén jag ska göra från norr till söder.
Då kommer jag förresten behöva lite hjälp.
Men mer om det senare i en annan text.
God jul i förväg.
Och tack för klappen!
