Men eftersom Riksbanken räknar inflationen under tolv månader, inte under aktuell månad, så har snittet hela tiden varit högre än verkligheten. Riksbanken har alltså haft för höga räntor, med argumentet att inflationen ser högre ut än den faktiskt har varit.

Men nu när inflationen nästan är helt utbankad (den ligger runt en procent) så kanske situationen blir bättre? Tyvärr inte.

Det system som skapats i Sverige där bankerna finansierar lån till sina kunder genom bostadsobligationer, innebär att det skapas ett stort utrymme för bankerna att lura skjortan av låntagarna.

Bostadsobligationerna har nämligen en kostnad på under 2,5 procent men räntan på hushållens bostadslån ligger fortfarande långt över fyra procent. Istället för att sänka räntan när kostnaderna för banken sjunker, dröjer de för att låta hushållen betala mer ett tag till.

Det här kallas för räntegapet och trots en utbankad inflation har det höjts den sista tiden. Men är drygt två procent något att bråka om?

I Sverige är hushållens bostadslån uppe i över 4 000 miljarder kronor. 2 procent på det blir 80 miljarder kronor. Det är mer än regeringen satsar i ”reformer” i nya budgeten.

Ditt bostadslån är motorn i bankvinsterna som bara handlar om att de tar ut allt de kan eftersom ingen stoppar dem.