Vi måste se det i sin kontext: i den perfekta stormen av privatiserad vård parallellt med utarmning av den offentliga. Addera då också ökad hälsopanik hos befolkningen och stark individualisering där patienterna ser sig som kunder.

De dyra hälsokontrollerna måste förstås i ljuset av en marknad där svenskar skaffar sig privata sjukförsäkringar och där kommersiella intressen lovar ”kunderna” den trygghet som en fungerande sjukvård borde erbjuda.

På så sätt etableras allt fler tjänster på den vilt oreglerade vårdmarknaden. Detta är en samhällsutveckling som medför en rad problem. 

Först och främst har vi ojämlikhetsfaktorn. Det är inte konstigt att den som har råd är villig att betala extra för att få snabb sjukvård för sig själv eller sin familj. Problemet är att vi genom betaltjänsterna får en ökad ojämlikhet när det kommer till hälsa. Inte nog med att arbetarklassen redan lever kortare och är sjukare – med privatfinansierade lösningar blir även tillgången till vård ojämlik.

Det andra problemet med denna typ av generella, och dyra, hälsokontroller är att de inte fungerar.

En studie från 2019 visar att det inte gör någon skillnad för vare sig sjuklighet eller dödlighet. Man kunde då konstatera att generella hälsokontroller inte kommer med någon positiv effekt. Tvärtemot medför generella hälsokontroller flera risker, som ökad oro hos patienter som egentligen är friska eller att sjuka patienter trängs undan i vårdkön.

Ett angränsande problem finner vi i den växande marknaden för självtester. Nyligen rapporterade Vetenskapsradion (30/12) om hur även dessa kan ha skadliga effekter. Självtesterna innebär att du som privatperson köper eller beställer olika typer av hälsotester, utan kontakt med vården. 

Något som alltså kan vara skadligt – både för individen och för sjukvården. Detta eftersom de som tagit ett självtest, och egentligen är friska, tar upp plats och tränger undan de som faktiskt skulle behöva vårdens tid och resurser.

Dyra hälsotester, som marknadsförs via sociala medier, är alltså ett problem. Delvis för att marknaden är oreglerad och drivs av kommersiella intressen. I Vetenskapsradions reportage berättas om hur avvikelser i hälsotest ofta inte innebär någon hälsofara, men ändå får personer att ta felaktiga beslut – till exempel genom att köpa dyra kosttillskott i ren panik.

Till råga på allt blir det ofta också den ordinarie vården som tvingas göra uppföljningar kring dessa icke-problem, vilket i värsta fall leder till att faktiskt sjuka patienter blir utan vård. Det gynnar inte folkhälsan, utan enbart företagen som säljer tjänsterna.

Med tanke på hur den svenska sjukvården går på knäna är det inte konstigt att vi som individer försöker finna andra vägar för att få en vård vi känner oss trygga med. Men med en fungerande allmän sjukvård borde det inte behövas. 

Och det är här politiken kommer in. För det hade gått att reglera marknaden så att det blir olagligt och omöjligt att köpa sig före i vårdkön.

Det är hög tid att politiken reglerar dessa vinsttörstiga företags verksamheter, så att pengar och resurser kan gå till de som faktiskt är sjuka. För när allt kommer omkring borde vård vara en mänsklig rättighet, inte en lyx att köpa i present.