Hanna Victoria Mörck: V för vänsterpolitik

I början av november firas Guy Fawkes–dagen i England till minne av en sammansvärjning mot kungen, Krutkonspirationen. För de flesta kanske mer känd utifrån boken och filmen V för vendetta. Krutkonspirationen utgick från en tid med religiösa motsättningar mellan katoliker och protestanter och där kungen ansågs favorisera protestanter och göra livet surt för katoliker. Men allt är inte guld som skimrar det vill säga allt är inte vad det synes vara. Reformationen var för Martin Luther en religiös och moralisk övertygelse men för Gustav Vasa och Elizabeth den första handlade det om makten. Vem ska bestämma över landet och dess rikedomar, regenten eller påven?

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Guy Fawkes och en grupp katolska adelspersoner beslutade att spränga parlamentet i luften och installera en ny katolsk regent. De blev upptäckta straffade och ingen sprängning blev av.

I V för vendetta är samhället i stället en fascistisk dystopi och Krutkonspirationens Guy Fawkes-figur används för att ta avstamp i en diskussion om frihet, motstånd, våld och om hämnd.

Moderna rörelser som Anonymous finner, något ironiskt, stöd i filmens Guy Fawkes-mask när de manifesterar motstånd mot övervakning, radikaliserad religiositet och brist på rationalitet. Katolicismens hjälte har blivit sekulär.

Men trots att deras användande av förgrundsgestalt kan kritiseras, så går det att instämma i kritiken på många sätt: vi lever i ett samhälle som präglas av ökad populism och känslor i politiken och där vetenskap, upplysningsideal och rationalitet får stå tillbaka. Den anonyma kamp som utspelar sig på nätet har också visat sig nödvändig för att sätta ljuset på korruption och dold ekonomisk makt.

I dag ser vi kampen om Irak och Syrien där religiösa argument används för att skyla över att dödandet och övervåldet handlar om resurser och handlingsutrymme för olika grupper – precis som under reformationen. I Europa och USA ser vi hur populistiska och fascistiska rörelser har fått luft under vingarna – de är irrationella även om de inte präglas av religiositet. Risken för våld ökar när spänningar ökar i vårt samhälle och i vår omvärld. Ett sådant underliggande hot har ibland kunnat föra med sig något gott – i Europa förde det med sig framgångar för arbetarrörelsen. Men med irrationella och religiöst präglade rörelser i täten är det svårare att se det progressiva i händelseutvecklingen.

I dag har katoliker och protestanter slutit fred och Påven har 499 år senare välsignat tudelningen. Sverige har skiljt stat och kyrka åt, fler religioner har fått fäste i landet och religion ses i dag mer som något privat. Religionen är inte längre det argument i maktstrider som det en gång var.

Däremot ser vi fortfarande återverkningarna från Irak och Syrien där det som kamoufleras som religiösa motsättningar har briserat i ett våldsamt kaos. 

Så hur tänker vi framåt, mot vår egen valrörelse om två år, mot förändringarna av vårt samhälle, våra län och landsting och mot politiska steg framåt för ett jämlikt samhälle? Guy Fawkes kan knappast stå modell för oss, men kanske revolutionsandan och upplysningsidealet i V för Vendetta. 

För att vi inte ska få ett explosivt Uppsala med motsättningar, misär och revolter behöver vi satsa på ett enat jämlikt samhälle och på att föra verkliga motsättningar till ytan. Då står V inte för Vendetta, utan för en stark vänsterpolitik.