Ekonomisk tillväxt innebär att BNP ökar från ett år till nästa är. Om vi ser BNP som en hink, så skall hinken bli större och större för varje år om ekonomisk tillväxt skall uppnås. När en del tillväxtromantiker talar om “grön tillväxt” så menas att något grönt - låt oss säga solceller eller Krav-odlade bönor - skall växa. Skall vi ställa om så skall rimligen solcellerna och de Krav-odlade bönorna ersätta fossila bränslen och kött. Det vill säga det händer något i den befintliga hinken, dess innehåll blir grönare. Men hinken växer inte med automatik för det. Det vill säga, vi har grön tillväxt utan att det leder till ekonomisk tillväxt i form av en allt större BNP-hink.
De solceller och den vindkraft som nu installeras i världen bidrar förvisso till global ekonomisk tillväxt, men det beror i princip på att den läggs ovanpå den pågående användningen av fossila bränslen. Men det är ju inte så vi skall ha det.
Visst ska vi producera och konsumera solceller, men på oljans bekostnad. Visst ska vi dela mer på prylarna, men på bekostnad av prylkonsumtionen. Visst skall vi tillverka saker som håller längre - varför inte skjortor som kostar dubbelt så mycket men som är fräscha fem gånger så lång tid - på bekostnad av den ekonomiska aktiviteten. Visst ska vi sätta upp solceller på taken, tjäna pengar på det och sänka vår arbetstid… inte ta en extra tur till Thailand
Det handlar om att begripa att det i varje krona, varje euro, varje rubel, varje dollar i något led - också i tjänstesektorn - finns fossila bränslen, naturresurser, utsläpp till luft och vatten. Visst är det så att vi genom att bli effektivare, mer uppfinningsrika, kan minska såväl naturresurser och utsläpp från varje krona, euro, rubel och dollar. Men desto mer resurseffektivt desto billigare blir ofta produkterna och desto snabbare tenderar omsättningen av varor att bli. Tro nu inte att tjänstesektorn - stora delar av denna består av sådant som åkerinäring och reklambyråer vars uppdrag det är att öka begäret efter fler varor - är den stora lösningen, också den kräver materialresurser och energiomsättning. Ser vi inte sambanden är vi illa ut.
Men begreppet “frikoppling” då? Det vill säga att den ekonomiska tillväxten fortsätter utan att utsläppen ökar. Vilket skett i vissa länder, i vart fall under viss tid, särskilt om man bortser från konsumtionen. Det låter ju förförande fint. Men det räcker ju inte på långa vägar. Såväl utsläppen som förbrukningen av naturresurser måste minska betydligt fortare än så. Vi har ju bråttom, eftersom vi låtit åren gå utan att göra det vi borde gjort. Vi behöver inte bara frikoppling, vi behöver en gigantisk frikoppling snabbt. Och ingenting pekar på att det är möjligt.
Men hav tröst. Utveckling är inte detsamma som ekonomisk tillväxt. Så om BNP/capita inte ökar så är det helt i sin ordning. Mer fri tid, mer delaktig kultur, mer social närvaro, är också utveckling. Lika rimligt som det är med ekonomisk tillväxt i vissa skeden av samhällsevolutionen, lika förödande är den när samhällsevolutionen tagit ytterligare steg. I varje tidevarv borde vi ställa oss frågan “Vad är bättre liv?” Om svaret då är mer fri tid, mer delaktig kultur, mer social närvaro så låt oss då satsa på det, skapa system som inte är beroende av ekonomisk tillväxt för att fungera. På köpet får vi en planet som kan överleva och dessutom skapar vi, i den redan materiellt rika delen av världen, ekologiskt utrymme för dem vars bättre liv fortfarande är starkt förknippat med just ekonomisk tillväxt.
Så låt oss se förstå att hållbar utveckling utifrån BNP-perspektiv snarare följer en S-kurva - med start till vänster, sedan stigande, för att sedan plana ut.
