Men nyligen gick regeringen ut med att vissa förolämpningar mot offentligt anställda inom exempelvis polisen eller socialtjänsten ska bli olagliga. Man ska låta en pågående utredning – som ska vara klar om ett år – utreda ett nytt brott: förolämpning mot tjänsteman.
När justitieministern Gunnar Strömmer (M) intervjuades i SVT om det nya förslaget frågade reportern vilken typ av situation som kan bli olaglig (en relevant fråga) i och med att det redan idag är straffbart att bruka våld och hota.
Gunnar Strömmer svarade att det inte behöver handla om fysiskt våld eller hot ”men det kan ändå vara ett förolämpande tilltal som är väldigt kränkande”.
Svaret från ministern visar varför de här skärpningarna riskerar att bli ett slag i luften och en slippery slope. Var går gränsen? Om man skriker könsord? Eller ett ”fuck you”? Eller går gränsen vid att säga att polisen är dum i huvudet?
Andra grupper som också löper hög risk för hot och våld på sin arbetsplats, som busschaufförer och butikskontrollanter, ska de ingå i detta?
Självklart är det inte roligt för någon att på sin arbetsplats utsättas för kränkningar och obehag men att uppifrån göra det olagligt vid verbala förolämpningar lär inte lösa något för de som arbetar i direkt kontakt med människor.
Socialtjänsten möter många olika personer, en del är desperata och på en väldigt svår plats i livet. På socialkontoren runt om i landet fattas livsavgörande beslut för dessa klienter.
De berörda personerna lär inte hamna på en bättre plats av att rättsväsendet kommer in och använder piskan. Inte heller lär det skydda de anställda.
Därmed inte sagt att det inte behövs förbättringar, tvärtom. Arbetsmiljöverkets inspektioner visar att det många gånger handlar om stora brister i arbetsmiljöarbetet när det kommer till hot och våld mot personalen. I många år har facket larmat om för högt arbetstempo där krav och resurser inte går hand i hand.
När samhället genomgått ekonomiska kriser eller förändringar på arbetsmarknaden är det hos socialtjänsten som många hamnar. Ärendena växer utan att resurserna skjuts till. Just nu befinner sig våra kommuner och regioner i en svår sits med anledning av inflationen. Där kan regeringen börja, Gunnar Strömmer borde tala med finansministern Elisabeth Svantesson (M).
Inför budgeten 2023 räknade Sveriges kommuner och regioner, SKR, ut att staten skulle behöva skjuta till 20 miljarder för att bibehålla nivån som den är idag. Regeringens ökning var bara på sex miljarder. I praktiken blir det en besparing.
Med andra ord lär en förbättrad arbetsmiljö och ekonomiska resurser vara något mer effektivt att prova än att förbjuda klienter att svära åt sina socialsekreterare.