Ledare: Utanförskapsgetton i Uppsala

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Detta är inga nyheter, egentligen. Vi har haft den här utvecklingen sedan 1980-talet, sedan kapitalet blev alltmer aggressivt, klasskampen hårdnade och socialdemokratin världen över accepterade nyliberala idéer. 

Men vad innebär förändringarna? Hur påverkas det svenska samhället av den ojämlika utvecklingen? Och hur märks skillnaderna i Uppsala – i praktiken?

I praktiken innebär ojämlikheten detta: vilka dina föräldrar är och var du bor har stor inverkan på dina förutsättningar i livet. Det påverkar din hälsa, din tillgång till makt och resurser och din sociala status. Det påverkar till och med vilken bostad du har chans att förvärva eller hyra. Det påverkar ditt umgänge. 

I praktiken innebär ojämlikheten detta: om du bor i ett område i stället för i ett annat, kommer ditt liv att se diametralt annorlunda ut. 

Vi har i dag i Uppsala stadsdelar som är så gott som isolerade. Där utanförskapet grasserar. Där de boende bara träffar människor med samma bakgrund, med samma inkomstnivå och med samma erfarenheter. Där barnen inte får samma möjlighet att utveckla sin språkförmåga. Där empatin och förståelsen för andra kulturer minskar. Där känslan av otrygghet växer.

Segregationen påverkar också skolan i Uppsala negativt, något vi har kunnat läsa om i UNT. Den svenska skolan har tidigare byggt på likvärdighet, att alla barn får möta barn med olika bakgrunder för att tillsammans stärka varandra. Men inte längre.

Barn lär sig helt enkelt inte lika bra när de delas upp. Utbildningen blir sämre och detta har lett till att det i dag finns stadsdelar där skolorna töms på barn. Där skolor tvingas slå igen. Åkerlänna är en sån skola. Om likvärdighet och minskad segregation stod högst på agendan hade ju en lösning varit att bussa kids från en annan stadsdel till Åkerlänna. Till exempel barn från Stenhagen.

Den här segregationen är dålig för samhället, eftersom den försämrar tilliten människor och grupper emellan, skapar social oro och minskat kulturutbyte. Titta på Kåbo. Titta på Sunnersta. Titta på Nåntuna. Isolerade rikemansgetton där ekonomisk kriminalitet och föraktet för välfärdsstaten växer. Vi kan inte längre ha det så här! Att bekämpa ojämlikheten måste vara först på dagordningen. Vi måste göra det för våra barn. Vi måste göra det för centrum, Gamla Uppsala och Rosendals skull.

Jag avslutar denna text med sångstrof av Kultiration:

”Det är ett rikemansgetto

För kedjor av guld är fortfarande kedjor

Människor är fortfarande fängslade

I statusjakt och girighet

Illusioner om frihet som kräver levande lik

Säg mig varför, varför

vägrar du hjälpa din broder man

Säg nu mig varför, varför

står vår värld nu i brand”