Om du aldrig har tänk på vad ett datorprogram är så tänk dig att datorn egentligen är lite som en bil. Om ingen kör en bil så är det mest en bunt metall, elektronik och plast. Bilen får sitt syfte när en använder den. En dator består av lite mindre metall men detsamma gäller här, den fyller inte ett syfte om den inte används.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Ett program kan då ses lite som ett drivmedel, det som skjuter datorn framåt liksom en bil skjuts fram av bensin eller el. Drivmedel är centralt för bilar och program är centrala för datorer.
Den digitala infrastruktur som i dag är vanlig ägs och kontrolleras ofta av ett fåtal aktörer. Det påverkar villkoren för hur vi
tillåts interagera i samhället, exempelvis genom att begränsa vad en tillåts göra med och genom program. Om en driftig person kan förbättra programmet så får hen inte göra det utan att bryta mot de ofta vidsträckta restriktioner som fåtalet har satt upp.
Dessa ofria — även benämnt proprietära — alternativ kan i regel undvikas genom att man använder öppna och fria alternativ. Då tillåts förbättringar och delning av program. Sådan alternativ digital infrastruktur är viktig för samhällen som ämnar att fördjupa demokratin då det inte direkt finns några tecken på att datorer skulle få en mindre plats i samhället.
Sett till kommunal förvaltning finns det två områden jag ser som särskilt viktiga: biblioteken och skolorna. Det är också där kommunen kan ha inflytande till skillnad från privatägda verksamheter som står utanför demokratisk kontroll.
Globalt finns det initiativ som syftar på att bryta beroendet av teknologiska oligopol. Offentlig sektor i München har arbetat med att byta från ofria till fria alternativ. Polisen i Frankrike sade till och med att de hade sparat miljoner genom en liknande migration.
Svenska exempel finns också om kommunen behöver inspiration. Till exempel plattformen Samarbetsrum i Sundsvall som bygger på en fri programvara kallad Open Collaboration. Den är dessutom utformad enligt den kommunens egna riktlinjer. Det är alltså möjligt för kommuner att påverka på detta plan. Det är bättre än om man låter storföretag som Microsoft och Google ha kontroll över verksamheterna som det tyvärr ser ut på många ställen i dag.
”Public money, public code” heter en för året ny kampanj som drivs av Free Software Foundation Europe och den representerar denna sunda tanke. Det vill säga att om pengarna är från det offentliga så ska ju givetvis även programkoden vi använder vara offentlig och inte låsas in.
Men tyvärr uppmuntrar aktörer som Lindeskolan i dag studenter till att använda icke-transparenta Googletjänster som bland annat Electronic Frontier Foundation säger kränker integriteten. Vi måste förlika oss med tanken på att ett samhälle utan teknologisk frihet inte är ett fullt fritt samhälle. Kommunen kan hjälpa till här genom att värna om det gemensamma och välja fria alternativ i stället för sådana som endast tjänar fåtalets intressen. Det är att göra både medborgarna och demokratin en tjänst.
