BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Religionsfrihet måste naturligtvis också råda i ett demokratiskt samhälle. Vad innebär det? Skyddas alla handlingar och uttalanden som har sitt ursprung i en religiös övertygelse?
De flesta, men inte alla, anser nog att svaret är nej på båda dessa frågor. Det finns begränsningar. Men uppfattningen att yttrandefriheten och religionsfriheten aldrig kan inskränkas förekommer också.
Frågeställningarna har aktualiserats på sistone bland annat i diskussionen om tidskriften Nya Tiders medverkan under Bokmässan i Göteborg och i samband med rättegången som gällde kvinnan som inte fick anställning som barnmorska eftersom hon vägrar att utföra abort eller sätta in spiral.
Grundläggande mänskliga fri- och rättigheter anses existera i harmoni och samverkan med varandra. Ingen rättighet får tillåtas att inskränka tillämpningen av en annan rättighet. Envar har rätt till sin egen gudstro och är fri att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion, som det uttrycks i regeringsformen.
Inget hinder, inga inskränkningar av denna primära, fundamentala, del av religionen får förekomma. Men andra, sekundära yttringar av religiös tro, som på ett påtagligt och allvarligt sätt kränker grundläggande värden, får stå tillbaka och kan förbjudas. Det är till exempel inte tillåtet att diskriminera kvinnor med hänvisning till religiös övertygelse.
Kvinnan som inte blev anställd som barnmorska på grund av att hennes religiösa övertygelse hindrar henne från att utföra abort ansågs av domstolarna inte ha varit utsatt för diskriminering. En ganska given utgång. Hennes religiösa uppfattning ifrågasätts inte men hon kan inte ha ett arbete som hon i väsentliga delar inte kan utföra, vilket är ett sakligt skäl att inte anställa henne.
Men det råder ingen tvekan om att det förekommer att människor utsätts för diskriminering och andra övergrepp i religionens namn. Liksom att människor utsätts för diskriminering på grund av sin tro.
Det finns de som anser att yttrandefriheten är total och aldrig kan inskränkas i ett demokratiskt samhälle. Sker det har vi tagit ett steg in i det totalitära mörkret. Den uppfattningen är fel. Enligt regeringsformen får yttrandefriheten begränsas men ”endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle.”
Det är till exempel inte tillåtet att, med hänvisning till yttrandefriheten, förtala eller hota människor eller att utöva hets mot folkgrupp. Den som genom olaga hot försöker påverka den allmänna åsiktsbildningen begår brott mot medborgerlig frihet, något som inte heller kan ske i skydd av de lagar som ska värna yttrandefriheten.
En film, som nu ligger ute på nätet och som har en koppling till Nya Tider, uppmanar anhängare att söka upp journalister i deras hem för att konfrontera dem i syfte att få dem att ändra sin uppfattning. Filmen ligger i gränstrakterna till brott mot medborgerlig frihet.
Frågan om det finns anledning att bojkotta Bokmässan i och med att Nya Tider tillåts medverka är komplicerad. Att Nya Tider inte har på Bokmässan att göra är uppenbart. Tidskriften sprider homofobiska, rasistiska och antidemokratiska budskap. Bokmässan är inte precis ett lämpligt forum för den typen av propaganda. Inget annat forum heller för den delen, förutom rörelsens egna sammankomster.
Men om inte tidningen för ut den grövsta propagandan just under mässdagarna utan håller sig inom lagens råmärken, är det inte i så fall okej att den får delta? En del debattörer anser det och menar att ett utestängande av Nya Tider inkräktar på yttrandefriheten. Det är ett missförstånd. Bokmässan kan säga nej till vem som helst på vilken grund som helst (så länge inte skälet är diskriminerande enligt gällande lagstiftning). Inställningen att den/de som har en antidemokratisk grundsyn inte ska få komma till tals på Bokmässan är helt rimlig.
Att delta sida vid sida med Nya Tider vid en sammankomst som i konstens form på olika sätt behandlar livets existentiella frågor – är inte det, som många hävdar, att legitimera alla typer av människosyn som likvärdiga? Att även en fördömande syn på judar, homosexuella eller muslimer ska få föras fram och att de som förespråkar en sådan uppfattning måste tas på allvar? Men att bojkotta mässan, är inte det att vika ned sig och ge de mörka krafterna större spelrum?
Det finns fler argument för båda ståndpunkterna. I de flesta konflikter utkristalliseras ju efter noggrann analys en uppfattning som är den som måste vinna gillande. Jag måste erkänna att jag har haft svårt att ta ställning i det här fallet men jag landar i: Bojkott? Ut med Nya Tider!
