Det är inte första gången som man agerar mot sociala medier. Tidigare har General Motors tagit sina annonser från Facebook som – helt riktigt – bedömdes vara skadligt för demokratin.
En cyniker skulle påtala att General Motors ser en möjlighet att tvåla till en konkurrent (Musk gör som bekant också bilar), eller att företagets annonser på Facebook redan hade misslyckats och ändå skulle avbrytas.
Men sanningen är ännu värre.
General Motors bryr sig verkligen inte om demokratin, bara om sin egen affär.
Och det gäller även för hundratals andra riktigt stora amerikanska företag.
Efter stormningen av Kapitolium lovade många – fler än 100 bolag – att försvara demokratin genom att inte donera till republikanska politiker som vägrat acceptera valresultatet. General Motors gick ännu längre. Man skulle frysa samtliga bidrag, till politiker från båda partierna, för att kunna se över sina ”kriterier” för vilken ”karaktär” och ”integritet” som gör någon värdig att få ta del av företagets pengar.
Den nobla inställningen var tyvärr ett skådespel. Ja, en lögn fetare än bakdäcket på en Mustang.
General Motors har i själva verket donerat till 54 demokratifientliga politiker. Det började lite drygt fyra månader efter stormningen. Löftet höll i 117 dagar.
Det är uselt.
Men också typiskt för det amerikanska näringslivet, där hälften av de 500 största bolagen senaste året har hjälpt till att bygga upp en krigskassa hos kongressledamöter som allierade sig med Donald Trump även efter att han förlorat valet. Det handlar om mer än 130 miljoner kronor. Allt enligt ny data från ProPublica.
280 företag gav stöd till valförnekande republikaner före Kapitolium.
228 företag gör det fortfarande.
Varför?
De lägger pengarna där störst vinst hägrar.
På tisdag är det mellanårsval. Ett nytt representanthus ska röstas fram, likaså en tredjedel av platserna i senaten.
Blir det en republikansk framgång, vilket mycket tyder på, kan de donerande företagen räkna med en skyddsvall mot Joe Biden.
Så sent som denna vecka talade presidenten om att pressa ned oljebolagens utdelningar med en särskild vinstskatt. Han vill också ha högre skatt på kapital. Under själva valrörelsen var han ännu mer radikal och snickrade tillsammans med Bernie Sanders ihop ett fördelningspolitiskt manifest som bland annat innehöll en plan för att öka statens intäkter med 40 000 miljarder kronor över ett decennium, med målsättningen att kompensera för obalansen mellan enprocentare och övriga befolkningen. Från hans administration har behovet av en ny policy lyfts också efter valet, särskilt eftersom pandemin visade sig vara rena guldgruvan för landets miljardärer – som på två år boostade förmögenheterna med 57 procent eller 17 000 miljarder kronor.
General Motors gillar inte skatt.
Faktum är att bolagen avskyr skatt betydligt mer än vad de älskar demokrati.
Därför kastas kampanjmedel över ett gäng rabiata politiker som på olika sätt uppmuntrade ett försök till statskupp.
Ett väldigt konkret exempel är fossila företag. General Motors är definitivt ett av dem även om ambitionen är att ställa om till elbilar. I kretsen finns andra som producenten ExxonMobil, fraktfirman UPS och kemibolaget Marathon Petroleum. Alla har de, under största möjliga tystnad, börjat finansiera republikanska politiker igen som inte bara har gemensamt att de förnekar demokratins spelregler utan även klimatkrisens existens.
Så vad händer om de lyckas på tisdag?
Katastrof för amerikansk klimatpolitik.
Men en lyckad investering för fossila bolag som vill undvika tvingande regelverk och oönskade merkostnader, även om det sker till priset av att svika tidigare löften – UPS väntade 139 dagar med att börja donera igen – och att regissera ett resultat som kan komma att pressa USA närmre en avgrund där Trumps återkomst sedan skulle utgöra en slutgiltig knuff mot det auktoritära, faktaresistenta och konspiratoriskt vrickade.
