I högst informella samtal lyftas hans namn nästan som en messiansk gestalt. I samma samtal frågade jag om det inte vore ett problem att han växlat in sitt partiordförandeskap mot en saftig lön på lobbyfirman Rud Pedersen. Och jag har aldrig känt mig mer som en daterad puritan. S-blicken på mig var oförstående. Det är ju Stefan! Vilken stol han än sitter på, vilka han än studsar mellan, är han ändå DNA-kodad som fackman och socialdemokrat.
Där, om inte tidigare, förstod jag att synen på politiken förändrats i grunden, för väldigt många, från förtroende och kall till ett slags upplöst marknadsplats, från värderingar till varumärken.
Om jag får vara lite högtravande.
Det är en osund utveckling. Vart det kommer sluta är oklart, men vi kan vara fullkomligt säkra på att medborgarnas intresse delvis går förlorat längs vägen. Så det är läge att markera. Skicka en signal om att hålla, glöm oss inte, vi är miljonerna som hasar till urnorna, vi är beställare och du är utförare (för att använda ett språk som även förtappade kan greppa).
Varför inte börja med Alice Teodorescu Måwe.
Opinionsjournalist som blev Moderaternas policyutvecklare som blev chef på Academedia som blev Bulletin-entreprenör som blev frifräsande högertyckare som blev lobbyist som kolumnist på Dagens Nyheters ledarsida som blev programledare i SVT.
Och nu alltså kandidat för Kristdemokraterna.
Hennes vän och rekryterare Ebba Busch framställer henne som Angela Merkels arvtagare och som djupt EU-förankrad (hon praktiserade ett halvår för Svenskt Näringsliv i Bryssel i slutet av 00-talet). Själv kan Teodorescu Måwe inte svara på om hon fortfarande kommer vara kristdemokrat efter valet. Hon har ju annat att falla tillbaka på. Och varför skulle hon inte rusa från lobbyism till politik och tillbaka igen på några månader? Proppen har ju gått. Offentligheten är gränslös.
Väljare förtjänar att få veta vad Teodorescu Måwe bär med sig i sitt Bryssel-bagage.
Som sagt, läge att markera.
På en grundläggande nivå, gentemot alla berörda partier (där vissa är mer belastade än andra).
Väljare förtjänar att få veta vad Teodorescu Måwe bär med sig i sitt Bryssel-bagage.
Vilka uppdragsgivare har hon haft?
Vilka ärenden har hon hjälpt dem med?
Kommer hon att börja fakturera direkt igen om hon inte får försörjning i EU-apparaten?
Det är så basalt.
Teodorescu Måwe säger att hon fått ”kluriga frågor” från nomineringskommittén. Men ingen vill berätta om någon ens snuddat vid lobbyismen.
Jag skickade följande till Kristdemokraterna:
Har partiet begärt och fått en förteckning över de lobbyistuppdrag som Teodorescu Måwe haft i närtid?
Har partiet, om info begärts, någon tanke kring att göra den transparent gentemot väljare?
Men nej, inget svar.
Kristdemokraterna anser uppenbarligen att man inte behöver förhålla sig till en konflikt som senaste veckorna blivit svårhanterlig för både SVT (som landade i att man visst kan vara programledare och lobbyist, bara man inte är lobbyist just när avsnitten spelas in) och Dagens Nyheter (som bröt med Teodorescu Måwe).
Det vore mycket olyckligt om väljarna tolererar den nonchalansen.