Det som nått oss är läckor och SOS och Mayday från motståndsgrupper som formats eller håller på att formas, samt djupt oroade kommentatorer. Det minsta vi kan begära är total öppenhet från EU. Vem har givit dem mandat att sätta vår framtid på spel i all tysthet i förhandlingar som enligt vissa källor styrs av storföretagens lobbyister? Varför inte ständiga bulletiner och regelbundet teve- (pod osv.) sända rapporter från förhandlingarna? Jag vet vad de svarar: ”Affärshemligheter”! Men vi är inga undersåtar under den nya gudomen ”Affärshemligheten”, vi är medborgare i Europa, där vartenda land påstår sig vara en demokrati.
Jag har inte skrivit om TTIP därför att jag inte tycker att jag har tillräckligt med information, hur mycket jag än sökt, på hur många språk som helst. Eller som Lee Williams skrev i brittiska Independant:” Har du inte hört talas om TTIP? Om ditt svar är nej, bli inte alltför orolig; det är inte meningen att du ska veta.” Jag ville inte skriva förrän jag hade hela bilden. Men hur kommer det sig att det formats en överbyggnad (EU) som känner sig fri att föra hemliga förhandlingar med USA å våra vägnar? Vad är det för slags antidemokratiskt monster de har skapat? Medan de understödjer fotboll, kändiskult och schlagerfestivaler, för att få oss att tänka på annat?
Eftersom EU känner sig fritt att dölja verkligheten för sina medborgare känner jag mig fri att spekulera. Spekulerar gör man när makten håller inne med information. Vad detta avtal, ännu inte slutet, innerst inne verkar handla om är att skapa lagar som förbjuder socialism, som gör det omöjligt för varje land i EU och varje delstat i USA att ta över banker och företag, som visat sig skandalösa och skadliga för medborgarna.
”ISDS ger investerare rätt att stämma länder för lagstiftning som påverkar företagets vinster negativt.” ISDS ”Investor State Dispute Settlements” är ännu en förvillande förkortning, som de tvingar oss att röra oss med; det är en tvistlösningsmekanism i internationella handels- och investeringsavtal, som syftar till att ge investerare möjlighet att driva rättsprocess mot en stat där de investerat, om investeraren anser sig vara föremål för direkt eller indirekt expropriation eller diskriminerande och orättvis behandling. Denna ”tvistlösningsmekanism” planerar EU/USA att införa som lag i handelsförhandlingarna. Slutet för socialismen?
Förutom att hota demokratin hotar TTIP miljölagstiftning, konsumenträttigheter, fackföreningar och reglering av banker. USA:s och EU:s regler ska ”samordnas”. 70 procent av all mat i USA är genmanipulerad, knappast alls i EU, i USA tillåter man hormoner i biffen och en lång rad ämnen och bekämpningsmedel, som är förbjudna i EU. I USA accepterar man nya ämnen, tills de bevisats farliga, i EU är det tvärtom, man måste först bevisa ofarligheten. I EU är 1 200 ämnen förbjudna i smink, i USA 12 och så vidare.
Var och en kan föreställa sig en europeisk företagare, som kommer att hävda att förbudet mot det eller det innebär orättvisa konkurrensnackdelar. I USA har man efter börskraschen 2008 infört striktare reglering av bankerna än i EU, regler som under ett TTIP-avtal, med hjälp av alla de smarta affärsjurister, som tvivelsutan kommer att styra och dominera tolkningen av handelsavtalet, kommer att se till att ifrågasätta och helst krossa alla diskrepanser. Enligt vissa källor har NAFTA, ett liknande handelsavtal mellan USA, Kanada och Mexico, som precis som TTIP lovade ”fler jobb” istället betytt att USA, de tolv år som avtalet varit i kraft, förlorat en miljon jobb.
I allt jag numera skriver ser jag ett diffust, men förödande hot. Att försöka pricka in ”sanningen” framstår i klickvärlden som alltför långrandigt. Att söka sanning är knappast förenligt med Twitter och de andra privata miljardinkomstnätverken som numera styr mångas liv. Det är förmodligen meningen. Makten kan se till att göra sina förhandlingar och utspel alltmer krångliga så att de inte platsar på Twitter. Bara svart eller vitt, bara för eller emot, utan långtråkiga faktaunderlag, vilket på allvar fördummar oss bortom varje gräns.
Kapitalet, lobbyisterna, finanssektorn, Wall Street och så vidare är på väg att ta makten över våra liv. Kapitalets diktatur ska införas med hjälp av ”handelsavtal” à la TTIP, medan medborgarna sover, kanske vill sova och slippa kämpa för demokratin.
Facebook tog en kort tid åt sig äran för den arabiska våren, men när den utmynnade i totalt kaos och fasansfulla krig tystande de. Facebook har ingen aning om världens sammansatthet, de vill bara tjäna pengar och lysa och detta slags ”kommunikation” är bland det sorgligaste som drabbat världen, därför att den är privatägd och girig. Själva kommunikationen är ljuvlig, men ägd av Mammon.
Det finns underbara grupper som motsätter sig TTIP. Men de skrämmer mig samtidigt. Stop-ttip.org har samlat över två miljoner namnunderskrifter i Europa. Men idén att man med hjälp av ett klick gjort sitt, skrivit under och utnyttjat sin demokratiska rättighet är barn av den förlamning som idag hemsöker världen. Makten och girigheten har i samarbete skapat falska motståndsnästen, som tryggar samveten, är sanslöst lönsamma, men inte leder någonstans.
De falska motståndsnästena, som gagnar makten heter Facebook och Twitter och en massa annat. Den miljard som förskrivit sig till de privata nätverken och de störtlönsamma mediekonglomeraten, smart kallade ”sociala”, vill inte höra talas om vad det egentligen handlar om. Typ: En miljard flugor kan inte ha fel: skit är gott.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
