Erin Brockovich skrev det där strax efter att hon besökt den lilla staden East Palestine i Ohio. Där spårade den 3 februari i år ett godståg ur som bar på en livsfarlig last av vinylklorid, ett cancerogent ämne. För att inte den livsfarliga kemikalien skulle explodera släpptes ämnet ut och antändes i syfte att under kontrollerade former desarmera faran. Men över stan ligger sedan dess en främmande lukt. Död fisk flyter upp i vattnen. Folk är livrädda. Många har svidande ögon, andra säger att de fått hudutslag.
Det kan röra sig om en av de värsta miljökatastroferna i USAs moderna historia.
East Palestine är ett litet samhälle med knappt 5 000 invånare i en rätt hårt prövad del av landet, i rostbältet, i ett distrikt där folk i på senare år röstat på Republikanerna.
Det är därför som Brockovich ropar ut det: Jag bryr mig inte om vem du röstade på, efter sitt besök i den skräckslagna staden. Flera tusen personer kom och lyssnade på henne under ett stort möte. Hennes budskap var att den här katastrofen kommer ni att få lida av mycket länge och ni måste stå på er.
En vecka tidigare hade Donald Trump varit där. Hans stab delade ut flaskor med vatten. Och hans budskap var: ”Ni är inte bortglömda.” När jag såg reportagen och bilderna från expresidentens besök i East Palestine kände jag helt enkelt ett slags äckel.
Ingen amerikansk president har gjort så lite för miljö och klimat som just Trump. Han arbetade mot allt vad klimat- och miljömedvetenhet heter under sina fyra år vid makten. USA lämnade under hans tid Parisavtalet. Mängder av avregleringar när det handlar om skydd av natur och miljö ägde rum under hans tid. Som chef för motsvarigheten till det svenska Naturvårdsverket – Environment protection agency, Epa – utnämnde Trump en man som tidigare i mer än tio år arbetat som lobbyist för en amerikansk kolproducent, vilket väl säger allt.
Att se denne expresident stå och tala inför människor som drabbats av en miljökatastrof är nog en av de mest absurda saker jag skådat. Men Trump är högerpopulist. Han utnyttjar det dystra faktum att varken Joe Biden eller någon annan högsta ansvarig valde att besöka East Palestine. Vad jag vet hade Trump inget intresse för denna miljökatastrof över huvud taget innan han insåg att Demokraterna försummat att ta den på det allvar den förtjänar.
Och nu gör Trump och hans anhängare, inte minst i högermedia, allt vad de kan för att göra katastrofen till en rasfråga. Det är vit arbetarklass ni glömmer bort, ropar de ut. Tucker Carlson på Fox News slår fast att Bidenadministrationen inte bryr sig om vita i landsorten utan mycket mer om svarta i olika storstäder. USA:s konservativa kan tala om Bidens ”korståg mot vita”.
Sjukast i detta är ju att de som generellt drabbas hårdast av olika miljöutsläpp och miljöorättvisor – dålig luft, gifter, otjänligt dricksvatten – just är de fattiga och allra mest den fattiga svarta befolkningen och även andra fattiga minoriteter.
I staden Jackson i Mississippi utgör svarta över 80 procent av en befolkning på 150 000. Staden har ett uselt och urgammalt vattenförsörjningsystem. Bara någon vecka före tågurspårningen i Ohio kunde man läsa om en stadsbefolkning som är på väg att helt glömmas när det gäller något så fundamentalt som dricksvatten.
Hur ska man förklara att högerpopulister aldrig bryr sig om miljö och klimat? Mönstret är ju tydligt överallt. Sämst miljö- och klimatpolitik av de svenska partierna har naturligtvis Sverigedemokraterna. Men varför är det egentligen så? Borde inte populister vilja fånga upp all den oro för sämre miljö som i första hand drabbar den nedre halvan av befolkningen? Varför gör de inte det?
När jag grubblar över denna till synes märkliga fråga, kan jag inte se någon annan förklaring än att högerpopulismen i grunden överallt är den ekonomiska elitens hantlangare och ingenting annat.
Kemikaliekatastrofen i Ohio har blivit till storpolitik. Den kan eventuellt påverka den kommande presidentvalskampanjen. Den amerikanska högern vill göra katastrofen till en del av det pågående kulturkriget. Själv hade jag inte räknat med att längre behöva skriva så mycket om just Trump. Hans stjärna är dalande. Men det fantastiska hyckleriet när en expresident som är den mest miljöfientlige president USA haft, står där och hycklar medlidande med människor som verkligen känner sig rädda och oroade inför en giftkatastrof – då är det är bara för mycket.
Erin Brockovich telegramlikande Twitterinlägg avslutades med uppmaningen: Let compassion be the cure of our division. Låt medkänslan bli botemedlet mot vår splittring.