Och kan bli ännu större, målet har alltid varit att skapa ett alternativ till de borgerliga medierna, en gigantisk utmaning men bit för bit något vi faktiskt börjar bli.
Trots Tidögängets angrepp på fri journalistik så växer vi.
Trots uteblivet mediestöd i fem långa månader, klarade vi det genom läsarnas stöd.
Motståndet växer.
Men det gör också stödet.
Media är politik, kanske ett av de viktigaste politiska slagfälten. Eftersom media ger makt motarbetas det också.
1982 hände det oss första gången. ETC hade vuxit från en liten kulturtidning till en stor reportagetidning med till slut 45 000 köpare (på den tiden köptes tidningar i kiosker i första hand). Vi beslöt då at satsa på veckoutgivning och bli mer nyhetstidning och följde då Svenska Dagbladets exempel som just hade startat en veckotidning som direkt fick statligt presstöd.
Men ETC fick avslag. Trots att vi var största radikala tidningen i landet sa den politiska Presstödsnämnden nej. Och den statliga momsenheten vägrade godkänna låg momssats för veckopress då vi ”saknade familjesida”.
Att efter de besluten tro att statligt stöd är neutralt och gäller lika för alla vore väldigt naivt.
Så tidningen fortsatte som tjockt magasin, den hade uppehåll och återstartades och blev på 90-talet en avslöjande tidning som med rejäla temanummer ingrep i den allmäna debatten.
Det var bara ett problem.
Tidningen nekades distribution via Tidsam som distribuerade alla stora tidningar till kiosker och varuhus. Det här var en stor skillnad mot förut då alla tidningar neutralt kunde distribueras vi den statliga Pressbyrån (jo, den var statlig då). När den privatiserades fick istället de stora mediakoncernerna makten över distributionen och om statligt stöd kan vara politiskt manipulerbart så kan privata storföretags kartellmakt vara det ännu mer. Bonnier och Allers styrde marknaden. Antalet platser i hyllorna var begränsade, alternativa utmanare fick inte plats.
Vi satsade tidigt på internet, faktiskt bland de första, men på den tiden trodde många radikala människor att ”information must be free”, det vill säga innehåll ska vara gratis trots att det kostar lika mycket att ta fram seriös journalistik för webb som för papper.
Så finansieringen av magasinet skedde alltmer genom prenumerationer och genom att de duktigaste på ETC parallellt tog på sig att göra information åt andra organisationer som fackföreningar, kommuner, museer och kvinnojourer. Tidningen finansierades men kunde fortfarande inte nå ut som vi ville. En tidning är ju inget självändamål, den måste kunna påverka och ingripa i det som händer.
I början av 00-talet började vi därför diskutera en förändring. Var det möjligt att i en tid av mediedöd (många tidningar hade redan dött) ändå satsa och på sikt bygga upp en dagstidning?
Vi måste i alla fall försöka och Dagens ETC började som veckotidning och fick denna gång presstöd.
Med några tusen prenumeranter var det sedan möjligt att växla upp och 2013 tog vi beslutet om dagsutgivningen. Först fem dar i veckan. Sedan sju. Presstödet finansierade nysatsningarna, även de lokala tidningarna vi startade runt Dagens ETC. Det var ju presstödets formella uppgift, att se till att nya medier kan skapas, men den tanken stämde självklart inte med de politiska behoven.
Inget parti gillar en oberoende socialistisk nyhetstidning som börjar avslöja saker. Framför allt inte lokalt. 2017 slog Presstödsnämnden till och ändrade de regler som gällde gåvoprenumerationer (vilket var den viktigaste metoden vi hade för att få in nya läsare), de lokala tidningarna tvingades lägga ner och myndigheten krävde åtta miljoner i återbetalning.
Tanken var att vi inte skulle klara det.
Men det gjorde vi genom läsares stöd (det kom sju miljoner på bara några veckor), vi kunde lägga ner kontrollerat, betala avgångslöner och efter ett år stod Dagens ETC kvar med högre upplaga och en starkare redaktion.
Resan gick sedan från 9 000 i upplaga till dagens nästan 22 000 betalande prenumeranter och så kan den fortsätta.
För kan man nå 22 000 så kan man såklart nå 36 000 – och varför inte de 45 000 vi hade 1982?
Över en viss upplaga är allt självfinansierat, det statliga stödet behövs inte och oberoendet är säkrat för lång tid.
För i motsättning till alla de socialdemokratiska tidningar som mött döden genom decennierna så är Dagens ETC inte beroende av annonser eller stöd från organisationer eller parti. Vi är bara beroende av läsarnas direkta stöd.
Borgerliga medier har också ett stort stöd, från de rika annonsörerna, vilket är orsaken till att borgerliga lokaltidningar finns kvar men få röda har överlevt.
Jag började göra tidningar 1974. Det här var en revolutionär tid på många sätt, allt ifrågasattes, debatter ändrades, politiken utmanades av unga. Som socialister såg vi statliga stöd som en möjlighet att bygga något, men målet har hela tiden varit att bli oberoende.
Eftersom makt manipulerar, stöd ändras och om man idag jobbar med bistånd, kultur eller omsorg så vet man vad det innebär att bli beroende av välviljan hos Tidöpartierna och SD. Utan att blinka försöker de lägga ner hela folkbildningsrörelsen, för att bara nämna ett exempel.
Mediestödet kommer 'trappas ner', kritisk radikal journalistik svältas bort – men det kommer inte ske med Dagens ETC. Eftersom du finns.
Det går inte lita på staten helt enkelt. Alla rörelser och alla fria medier måste till slut nå punkten där man är helt oberoende även ekonomiskt, inte bara innehållsligt.
Nu är vi snart där. Mediestödet kommer ”trappas ner”, kritisk radikal journalistik svältas bort – men det kommer inte ske med Dagens ETC.
Eftersom du finns.
Vi lever återigen i en revolutionär tid. Enorma förändringar stundar inom ekonomi, klimat och teknik, roliga och positiva saker med mer egenmakt blandas med nya globala hot från det gamla kapitalet och de förlorande staterna.
Jag hoppas kunna diskutera mycket om den möjliga positiva utvecklingen i Dagens ETC framöver.
Men allt bygger på att vi blir fler och starkare.
Jag hoppas du kan stödja Dagens ETC:s insamling motsvarande det förlorade mediestödet.
Tre miljoner kronor i år.
Nästa år blir det ännu mer som försvinner.
Litet eller stort bidrag, det viktiga är att vi är många.
Stort tack för att du finns som medbyggare av Dagens ETC.