Integrationsprocessen, som berör alla människor i ett samhälle och inte enbart den individ som har flyttat hit från andra sidan gränsen, underlättas genom möten mellan människor. Särskilt om mötena sker mellan människor som har kommit nyligen och människor som har bott här sedan generationer. Inom såväl idrotten som inom kulturlivet finns särskilt stora möjligheter att mötas även då språket fortfarande gör flytande konversation svår. Men även att träffas på det lokala torget, på caféet och i lekparken hjälper samhället med dess integration.
Forskare, till exempel Lars Trägårdh, som har studerat människors tillit till varandra och till det samhälle de lever i konstaterar att tilliten i de nordiska länderna är mycket hög, internationellt sett. Eftersom vi tenderar att ”ta med oss” vår forna tillit till varandra då vi flyttar över landgränser så finns det en kvarvarande lägre tillit hos personer som har flyttat till Sverige från utomnordiska länder. Med tiden ökar utlandsföddas tillit till andra medmänniskor i Sverige och efter ett par generationer menar forskarna att skillnaden är utraderad oavsett familjens bakgrund.
Skälen kan diskuteras men ”tillit korrelerar positivt med ökad utbildning och minskad ekonomisk ojämlikhet” säger ovan nämnde Trägårdh. Det är viktiga argument för fortsatt fri utbildning på alla nivåer och för politiska beslut som leder till små inkomstskillnader mellan människor. Troligen också argument för att gå vidare med tankarna om medborgarlön, men det får vara tema för en annan ledarspalt.
Segregerad skola och segregerad kommun som helhet minskar också tilliten, enligt forskning. Inte helt oväntat.
Detta är sannolikt det tyngsta skälet till att den i dagarna lanserade satsningen på temporära flyktingboenden i Göteborg i stadsdelar där inte de flesta nyanlända annars bosätter sig är helt rätt! Stadens politiska ledning pekar, helt riktigt, på de positiva insatser som många göteborgare har visat vilja att göra för flyende människor. I ärlighetens namn är det väl också hög tid att alla stadsdelar i Göteborg hjälps åt? Det är hittills främst tre stadsdelar som har varit mottagningsstadsdelar. Nu ges en chans för de andra sju att träda fram och för deras invånare möjlighet att visa sin solidaritet närmare den egna bostaden. Det är ju alltid lättare att bjuda in en granne, oavsett var den kommer ifrån, än att åka till andra sidan av staden för att bjuda in någon på kaffe.
I Sverige, påpekar tillitsforskare, är en plats i arbetslivet också av särskilt stor betydelse för den enskildes tillit. I de stadsdelar som nya boende kommer till är därför det lokala näringslivet viktigt utöver de skolor och mötesplatser som kommer att få en större mångfald framöver, sett utifrån födelseland. Eftersom många från Göteborgs alla stadsdelar har visat sin vilja till välkomnande och inkluderande insatser för våra nya landsmän och kvinnor så får vi hoppas att det kommande läget leder till en positiv tävlan och kvalitetsutmaning mellan stadens olika delar. Hoppas stadsdelarna passar på att bjuda in civilsamhället för att göra insatser, för däri finns stor potential.
Göteborgs politikers handlingskraft ger mersmak och kranskommunerna borde kunna följa efter Göteborgs exempel. För visst finns många platser även där dit nyanlända ännu inte har flyttat?