Där finns bilderna från 1914 när folken runtom i Europa sjungande går i krig, uppfyllda av patriotism och stridsvilja, det krig som skulle vara fyra år, nio miljoner döda och bli den största människoslakten dittills i historien, tjugo år senare ”slaget” av andra världskriget med 60 miljoner döda, i båda fallen var två tredjedelar civila dödsoffer.
Ibland tänker jag mig en science fiction-scen där ett rymdskepp bekvinnat av utomjordingar passerar vår planet och rymdforskaren ombord säger: ”Den där planeten besöker vi INTE. Där löser de tvister genom att med jämna mellanrum ha ihjäl varann, släcka varandras liv, ibland i miljontal under fasansfulla, utdragna plågor. De lägger allt de själva byggt upp i ruiner och skapar ständigt vapen och teknologi för att bättre kunna förgöra varann, en planet som gång på gång förstör vad de skapat, både materiellt och tankemässigt”.
”Men varför det?” frågar en ung navigatör. ”Du har ju forskat fram att denna planet berikats med häpnadsväckande och sällsynta, naturgivna gåvor”?
”Det är en av universums ännu olösta gåtor” säger rymdforskaren. ”Faktum är att det är obegripligt utifrån vår planets sätt att tänka. Som vi ser det har de fått allt och är fantastiskt skickliga, men verkar vara fast beslutna att förgöra både sin planet och sig själva.”
När Mohamed Atta och hans dödsfåglar 2001 flög in i New Yorks World Trade Centers båda torn tänkte jag att terrorn nu rullar ut Dödens Fält åt USA att promenera på, världens blodröda matta där alla blickar kommer att vara riktade mot USA. Hade de lärt av historien? Det hade USA, styrt av Georg W Bush, inte; USA gjorde precis det terroristerna hoppats på, såg till att destabilisera världen.
Saudi-Arabien, USA:s allierade, trots döds- och piskstraff och kvinnoförnedring (mänskliga rättigheter?) har överallt bekostat koranskolor, som visat sig vara en draksådd, vars elever numera vänder sig mot dem de indoktrinerats av som ”otrogna”, också mot muslimer och mot kapitalismens eget Nordkorea, Saudi-Arabien självt. USA bombade fram Dödens Fält i Irak och Afghanistan, bästa grogrunden för garanterad tillväxt av terror. Här hjälper varken Marx, Mohammed, den amerikanska konstitutionen eller Jesus med sina predikningar, inte heller ”sunt förnuft” eller någon påstådd civilisationens vagga, precis som de inte ”hjälpte” mot nazismens och fascismens framväxt.
Jag tycker att SIPRI – Stockholm International Peace Research Institute – liksom all världens liberala eller vänster- tankesmedjor och genusforskare ska ta time out och bara forska om makt, inte leta efter nyckeln under gatlyktan, där den inte tappades. Det är jobbigt, eftersom de flesta forskare själva åstundar makt av något slag. Men som jag ser det handlar ekonomisk makt och rikedom om att bedra alla, särskilt folken, om man tjänar på det och rå, politisk makt om att skapa fiender, men låtsas som om man skyddar ”folket”, medan man i själva verket skapar den ena fienden efter den andra, allt för att behålla makten.
Hur går det till? Jag läste en artikel i DN som var upprörd över att Ryssland ska skapa ytterligare en engelskspråkig tevekanal för att indoktrinera oss. Det gick bra för nitton år sedan, och Al Jazeera har berikat nyhetsutbudet om man bortser från deras tigande om ägarlandet, Qatar, vilket man aldrig får göra. Men de berättar andra saker. Det som slog mig var att skribenten i DN ännu inte fattat, lika litet som Ryssland. Att indoktrineringen har flyttat till underhållningen. Att tv-serier som till exempel Homeland eller Madame Secretary på Fox är en oavbruten predikning om USA:s egentliga storhet, så mycket effektivare än journalistik, som blir allt mindre läst och betittad, sedan den ersatts av asociala mediers omvandling av ”nyheter” till utbredda konspirationsteorier eller privatiserad propaganda, dränkt i reklam.
Atta-terroristernas krigsplan var att skapa ett globalt inbördeskrig, eftersom inbördeskrigen är de ohyggligaste. Inbördeskrigets dynamik är att tvinga alla att ta ställning och lära sig hata och globaliseringen är deras spelplan. Den europeiska nyfascismen, numera i kostym, är deras närmaste allierade; tillsammans försöker de omvandla planeten till Dödens Fält, ”The killing fields”.
Efter de outhärdliga massmorden i Paris, begångna av Atta-terrorns söner och under de ständigt pågående massmorden i Mellanöstern, som ”vi” i väst bryr oss mindre om, står världen och väger. Ska IS och nyfascisterna och den makthungriga delen av USA gå med i ett planetariskt inbördeskrig? Precis som Atta-mördarna hoppades? Eller finns det ännu tillräckliga motkrafter?
Det återstår att se. I allt detta tycker jag att Sverige uppfört sig anständigt, liksom de dämpande rösterna från Paris. Men jag är inte säker på att tillräckligt många fattar hur utsatt världen just nu är; att det gäller att låta bli att hata eller låta sig ryckas med av krigspropagandan, ”nu kan vi bomba civila, för de dödade våra civila”.
När hatet och avskyn väller fram, för det gör de ju, försöker jag tänka: ”Det är precis detta terroristerna vill.” Och tänka på något vackert istället.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
