BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Säkert hade hon liknande tankar. Hon åt snabbt och tigande sin mat – och försvann.
Alice Teodorescu och hennes ledarsida är ett ämne som väcker starka känslor. Det finns en höger som älskar dem och en mitt och en vänster som ryser inför dem. Nu har Ny tid i Göteborg samlat en hel rad artiklar i en liten nätt volym i A 4-format med titeln "Inte bara ekonomin är bankrutt – GP från socialliberalism till högerpopulism". Mer om denna skrift kan du läsa i Christian Egefurs artikel på sidorna sex till åtta.
Redan utnämningen av Teodorescu hade något kuppartat över sig. Den gamla ledarredaktionen överrumplades. Nu skulle en ny kvast sopa bort vad som fanns kvar av gammal försiktig Göteborgsliberalism. Och som hon sopade!
I skriften från Ny tid har Anne-Marie Ljungberg gjort en sammanställning över ledarartiklarna i Göteborgsposten från augusti 2015 till augusti 2016. Det allra mesta faller under rubriken populism så som den ledande internationella experten på ämnet, Paul Taggart, har definierat ämnet.
Ledarnas helt dominerande ämne är invandringen, invandrarna, brottsligheten och regeringens flathet gentemot dessa företeelser. Så länge Sveriges gränser var öppna riskerade landet enligt Teodorescu att få ta emot 60 miljoner flyktingar. Efter de vidriga sexövergreppen i Köln vid nyår hette det att utvecklingen är "skenande" och att också Sverige är på väg mot en total splittring som förstör landet.
Till och med i bagateller ser Teodorescu tecken på ett sådant sönderfall. I Melodifestivalen sjunger man "på jorden" i stället för "i Norden" på bästa sändningstid, och i denna roliga lilla avvikelse ser hon ett "självskadebeteende" i public service.
Läs också: ETC Göteborg granskar GP:s högergir
Exemplen skulle kunna mångfaldigas. I en avslutande artikel i Ny tids lilla skrift summerar Johan Flanke undersökningen och berättar också hur Teodorescu före GP-tiden avskedades från konservativa Barometern i Kalmar. Hennes vilda pennfäktande blev för mycket för hennes chef, Ulf Wickbom.
Teodorescu vägrar konsekvent att svara på frågor som gäller hennes ledare i GP. Hennes chefer hänvisar till alla priser som hon har fått från olika högerorganisationer, med Gösta Bohman-priset som rosen på tårtan. De skryter också med att hennes ledare får ett otal klickar och gillanden på nätet. Däremot talar de tyst om att hon mer än någon annan – Peter Hjörne möjligen undantagen – är skälet till att alltfler prenumeranter säger upp Göteborgsposten.
Hon är helt enkelt en kvinna för sociala medier, inte för en tidning. Sociala medier är inte knutna till en ort eller region. Göteborgsposten är däremot det. Under sina glansdagar hade den en enastående stor upplaga i Göteborg och dess omgivningar. I dag har ledarsidan helt lämnat Göteborg åt dess öde. Staden måste vara för trång för dess unga chef som har högre mål i sikte.
Alice Teodorescus stora mission måste vara att smyga in Sverigedemokraterna i framtidens alliansbygge. Hon driver själv Åkessons och hans underhuggares hysteriska kritik av flyktingmottagning och flyktingar till sin spets, samtidigt som hon uppmanar de gamla allianspartierna att "tala med" Sverigedemokraterna om deras rasism. Med en enastående naivitet säger hon att genom sådana samtal skulle rasismen i SD snabbt försvinna.
O sancta Simplicitas, o heliga enfald, som reformatorn Jan Hus utbrast när han skulle avrättas på bål och en from gumma bättrade på elden med torrt ris.
